Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om Symbios. Af Hjalmar Théel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15»
FAUNA OCH FLORA
den förra valts till bostad. Båda äro de högst rofgiriga och
förtära samma slags föda. Äfven detta fall af symbios har länge
varit kändt. På den zoologiska stationen vid Kristineberg har
detsamma studerats af Professor A. Wirén. I hvilket beroende
dessa båda parter känna sig stå till hvarandra framgår af
följande experiment. Bägge djuren aflägsnades ur deras gamla
bostad och öfverfördes i ett nytt akvarium, i hvilket flera
tomma snäckskal blifvit nedlagda. Masken kröp då till en
början villrådig omkring bland skalen utan att välja något till
bostad. Först sedan eremitkräftan gjort sitt val och väl
installerat sig i ett af skalen, intog masken sin plats i samma
bostad utan att däri förhindras af kräftan. Att märka är, att
om man inför andra, mycket närbesläktade nereider i akvariet,
så angripas dessa genast af kräftan, hvilken förtärde dem med
stor begärlighet och i hvilken måltid äfven bolagsmannen får
deltaga. Detta är ju nästan sagolikt — men icke förty sant.
Kräftan kan uppenbarligen göra skillnad mellan mycket
närstående former af borstmasken, den ene gynnar hon på allt
sätt, ger föda, bostad, skydd m. m., den andra använder hon
hynsynslöst till föda. Här kan intet tvifvel råda därom, att
båda parterna göra hvarandra mottjänster.
Många, många andra exempel skulle kunna framdragas
såsom bevis på, att djur af vidt skilda klasser eller ordningar
i känsla af ömsesidig nytta ingå bolag med hvarandra. Hvad
jag här haft äran frambära, torde dock vara nog för att läsaren
skall kunna bilda sig en föreställning om symbiosens natur.
Emellertid må man ej tro, att denna symbios är begränsad
blott till s. k. lägre organiserade varelser. Redan i det
föregående är det antydt, att äfven så högt stående djur som t. ex.
fiskar ingå bolag med andra djur af samma eller lägre rang
inom djurskalen.
Den bekante zoologen Sluiter, som under många år idkat
naturstudier i hafvet kring Sundaöarne, omtalar, att i Batavias
hamn en stor hafsblomma 1. actinia, ända till 4 decimeter i
genomskärning och med vacker färgteckning, lefver vidfästad
döda korallstycken på korallrefven. I dess krona, som bildas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
