Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Xeroterma relikter i Ölands alvarfauna. Af Einar Wahlgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
274
FAUNA OCH FLORA
san sattes under vatten. Allteftersom ancylussjön eroderade
ned sina afloppsrännor i Öresund och Bälten, och en ny
söderifrån kommande landsänkning började göra sig märkbar,
urtappades åter Östersjön, och Öland höjer sig ånyo, så att det
under ancylustidens yngre och litorinatidens äldre skede
kommer att få en större landyta än i vår tid. Huru mycket
landet vid den tiden legat högre än nu är ännu svårare att
afgöra än i fråga om ancylustidens äldre skede, men möjligen
stod Öland då åtminstone i landförbindelse med svenska
fastlandet.
Den nyssnämnda nya, postglaciala landsänkningen,
litorinasänkningen, sänker så åter, när den når sitt maximum, Öland
norr om Borgholmstrakten samt södra delens kustremsor för
en tid under vatten och efterträdes af den landhöjning, som
ännu fortfar, och som f. n. i Kalmartrakten belöper sig till
ungefär 14 cm. per århundrade.
I likhet med Munthe ifråga om den gottländska floran och
faunan hyser jag den åsikten, att den öländska växt- och
djurvärlden till sin hufvudmassa invandrat under de båda ofvan
nämnda perioder, då ön stått i fullständig eller nära nog
fullständig förbindelse med fastlandet. Och hvad särskildt
beträffar alvarets xerofila relikter, förlägger jag deras
invandringstid till det första af dessa skeden, närmare bestämdt till
början af ancylustiden. Jag vill och kan naturligtvis icke
underkänna vissa växters och djurs förmåga att sprida sig öfver till
och med mycket stora hafsvidder, men speciellt i fråga om en
stor del af de lägre landdjurens förmåga i den vägen, ställer
jag mig mycket skeptisk. Jag har t. ex mycket svårt att tänka
mig, att de baltiska öarnas sällsynt rika fauna med bl. a.
vinglösa eller svagtflygande insekter, icke nätspinnande
spindeldjur, myriopoder, landkrustacéer, landoligochæter och
mollusker skulle kunnat hufvudsakligen rekryteras af vind- och
vatten- drifna, af fåglar eller kulturella transportmedel burna
par, dräktiga honor eller äggsamlingar. Och lyckligtvis
behöfva vi ju icke heller laborera med sådana omöjligheter,
sedan de nyaste forskningarna öfver Östersjöns senkvartära
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
