Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Xeroterma relikter i Ölands alvarfauna. Af Einar Wahlgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XEROTERMA RELIKTER I OLANDS ALVARFAÜNA 275
historia slagit solida bryggor mellan de baltiska öarna och
fastlandet.
Men jag återgår till våra xerofila relikter. Att de
inkommit till Öland och Gottland direkt från kontinenten utan att
hafva passerat Danmark och Skåne, synes att döma af deras
utbredning mest sannolikt. Samtliga (utom Bryodema) saknas
i Danmark, samtliga äfven i Skåne (und. Acidalia violata). Och
Pupa avenaceas reliktförekomst på Bornholm talar ju äfven
för ett sådant antagande. Ingen tid synes mig heller
lämpligare än början af ancylustiden för dessa kontinentala arters
invandring. Kontinentens biogeografer förlägga också
åtminstone ett af de senkvartära steppskedena till tiden omedelbart
efter den arktiska perioden. Hemmendorff säger om det
öländska alvarets botaniska steppelement, att det såväl historiskt
som biologiskt är svårt att skilja från glacialelementet.
Gunnar Andersson skrifver: »Ungefär till denna tid, d. v. s. senare
delen af furutiden eller möjligen till början af ektiden, torde
man sannolikt böra förlägga invandringen af den stora
artgrupp med sydostlig utbredning, hvilken bildar
hufvudkontingenten af de »sällsynta växter», som sedan länge gjort särskildt
Gottland och Öland till ett Eldorado för herbariesamlande
botanister.» Han förlägger denna tid till slutet af ancylustiden,
alldenstund områdets lokalt kontinentala karakter då bör ha
framträdt särskildt starkt. Efter Munthes undersökningar torde
väl denna invandringstid böra förläggas till ancylustidens
början, då de sydbaltiska landmassorna hade sin största
utbredning och påtryckte området dess kontinentala prägel. Munthe
förlägger också furutiden hufvudsakligen till skedet före
ancy-lussjöns maximiutbredning. Han visar också, att hasseln
inkommit till Gottland redan före midten af ancylustiden, och
anser att man däraf kan sluta sig till förhandenvaron af en
julitemperatur af 15°, som således endast med en grad
understiger Gottlands nuvarande. Gunnar Anderssons utredning
af hasselns forna och nutida förekomst i vårt land har
emellertid ådadalagt, att hasselns utbredningsgräns bestämmes icke
af högsommartemperaturen utan af en jämförelsevis lång vege-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
