Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Xeroterma relikter i Ölands alvarfauna. Af Einar Wahlgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
276
FAUNA OCH FLORA
tationsperiod med omkring 12° medeltemperatur i augusti och
september. Och då det sydbaltiska området vid denna tid
säkerligen hade ett mycket utprägladt kontinentalklimat, är det
ingenting som hindrar, att julitemperaturen afsevärdt kunnat
öfverstiga 15°, medan t. ex. septembertemperaturen ej nådde
högre än att jämnt och nätt tillåta hasselns existens. Och för
steppelement är säkerligen den höga sommartemperaturen den
viktigaste. Men äfven en så låg lufttemperatur i juni som 15°
bör ha varit tillräcklig för flertalet af de här afhandlade
xero-fila relikterna och sannolikt äfven för steppelementen i floran
under en tid, då luftfuktigheten säkerligen varit mindre,
insolationen från en mera molnfri himmel däremot större än i
nutiden, och då inga kylande hafsvindar drogo fram öfver de vida
kalkstepperna, hvilkas marktemperatur därför säkerligen minst
uppgick till de nuvarande 30 à 40 graderna.
Den möjligheten må ju hållas öppen, ehuru jag f. n. håller
den för mindre sannolik, att en del mera köldömma former af
alvarets xerofila fauna och flora kunnat inkomma under
ancy-lustidens yngre skede, så framt det nämligen af kommande
undersökningar skulle visa sig, att det sydbaltiska området
äfven då utgjorts af större och med kontinenten
sammanhängande landmassor. Till denna tid ha vi däremot säkerligen att
förlägga invandringen af det på Öland starkt representerade
ekelementet i fauna och flora äfvensom sannolikt hufvudmassan
af hvad som går under namnet bokelement, ehuru landbryggan
redan var uppbruten, när boken hann fram till Kalmarsunds
kust. Men detta är en annan historia.
Det kan måhända väcka förvåning, att i det föregående
ingen hänsyn är tagen till den möjligheten, att de xeroterma
alvarformerna skulle ha kunnat inkomma under vår sista
xeroterma period, den subboreala, från hvilken tid Sernander
daterar vår mest utpräglade stepprelikt, Stipa pennata, jämte
andra xerotermer. Sernander anser dock, att dessa mycket
väl kunnat inkomma både under ancylustiden och under den
subboreala tiden, men att de under den förstnämnda perioden
konstituerade xerotermformationerna sannolikt blifvit sprängda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
