Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Några ord om renen och renskötseln i våra nordligaste lappmarkssocknar. Af Erik Bergström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4
FAUNA OCH FLORA
kortare än hos likåldriga fjällrenar af samma kön, och detta
är en karaktär, som måste anses mycket bevisande, emedan
tandraden, sedan den en gång blifvit fulltalig, hela lifvet
igenom bibehåller samma längd, till dess den åter genom nötning
minskas.
Betraktar man nu något närmare det sätt, hvarpå
fjäll-renskötseln1 sker i olika delar af vårt land — det är den, som
i det följande uteslutande skall behandlas — finner man, att
Fig. 3. Lafrik björkskog från Rasekåbbo i Jukkasjärvi.
E. B-m foto. juli 1909.
det är möjligt att urskilja i hufvudsak tvenne typer. Den ena,
sydliga och största, är den, där Sverige ensamt eller
hufvudsakligen räcker till att föda de vandrande renhjordarna
året om. Den andra, nordliga, som blott omfattar
Karesuando och norra delen af Jukkasjärvi, är den, där det är ett
lifsbehof för renarna att under hela sommaren söka bete i
1 Äfven skogsrenskötsel förekommer i det afhandlade området. 1
Karesuando socken finnas inga där skrifna skogslappar, men i Jukkasjärvi finnas
ganska många »insocknes» sådana. I såväl Karesuando som Jukkasjärvi är
det dessutom regel, att de förmögnare finnbönderna lia några skogsrenoxar, hvilka
de om vintern använda till diverse transporter. Då jag emellertid äger blott föga
erfarenhet om skogsrenskötseln i dessa trakter, har den här icke medtagits.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
