Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Några ord om renen och renskötseln i våra nordligaste lappmarkssocknar. Af Erik Bergström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM RENEN OCH RENSKÖTSELN I VÅRA NORDL. LAPPJIARKSSOCKNAR 5
Norge. Karesuando och Jukkasjärvi norr om Torneträsk1
intaga sålunda med afseende på renskötseln en
undantagsställning gent emot det öfriga Sverige. För att förstå orsaken
härtill måste man något närmare gå in på fjällrenarnas
lefnadsförhållanden.
Som bekant är renen utmärkt gent emot de flesta andra
växtätande djur därigenom, att en mycket stor del af dess föda
består af laf. Visserligen är det i våra nordligaste socknar
Fig. 4. Lafrik tallskog från Idivuoma i Karesuando. Tallskogen är i dessa
nordliga trakter alltid starkt uppblandad med björk. E. B—m foto sept. 1909.
en mycket utbredd vana att ge äfven nötkreatur laffoder, men
bland vilda djur intaga renarna i detta afseende en
särställning. Nu är det en synnerligen utbredd åsikt, att all renens
föda utgöres af laf, men i verkligheten ställer sig förhållandet
helt annorlunda. Det är nämligen blott om vintern, som
laffödan spelar sin stora roll, under våren, sommaren och hösten
måste renen ha gräs. Orsaken till denna olikhet i
mathållningen är lätt funnen. Blott då lafven är våt, är den njutbar
för renen, då den är torr och spröd, röres den aldrig, detta
1 Närmare bestämdt intages den omnämnda »undantagsställningen» af de
renar, hvilka flytta öfver gränsen mellan riksrösena 280 och 294.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
