Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om hvalarnes härstamning. Af Einar Lönnberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM HVALARNES HÄRSTAMNING 35
t. ex., och sedan dragas tillbaka igen. Är detta riktigt, vore det
något enastående bland däggdjuren, men man känner mycket
litet om denna hval.
Släktet Mesoplodon har en stor, hoptryckt tand på
hvardera sidan i underkäken ett stycke bakom spetsen. En art
Sowerby’s smahufvudhval (M. bidens) har tillfälligtvis strandat
äfven vid svensk kust. Bland andra arter till detta släkte
märkes en sydlig form M. layar di,- hos hvilken de nämnda
tänderna växa ut bandformigt och kröka sig om öfverkäken,
så att munnen alltså blott ofullständigt kan öppnas. Det är
Inia.
ej att undra på, att detta till en början ansågs vara ett
patho-logiskt fenomen, men man har senare funnit det vara normalt.
Det fjärde släktet Ziphius har två fungerande tänder i
underkäkens spets. Många artnamn ha gifvits inom detta släkte,
men ovisst är, om det i nutiden innesluter mera än en art,
Z. cavirostris, som äfven tillfälligtvis strandat i Bohuslän, men
som tyckes vara utbredd i alla haf.
Af tandhvalarne återstår nu blott en liten grupp af
flod-delfiner, som sinsemellan äro rätt olika, men, som i sin
byggnad förete en hel del ursprungliga karaktärer, som förena dem
med utdöda former. Men tillika visa de åtskilliga drag, som
äro gemensamma för dem och de typiska delfinerna och andra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
