Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om hvalarnes härstamning. Af Einar Lönnberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
36
FAUNA OCH FLORA
häntyda på ett sammanhang med kaskeloterna. Med alla sina
afvikelser intaga de sålunda en ganska central ställning af en
viss ålderdomlig prägel.
I Ganges lefver en af dessa former, infödingarnes »Susu»1
{Platanista gangeticä). Den saknar egentlig ryggfena, men är
välförsedd med tänder och rotar med sin känsliga nos i
flodgyttjan efter fiskar och kräftdjur. Ögonen äro högst minimala
och torde knappt kunna göra tjänst. Kraniet påminner med
sina höga kammar något om en kaskelots. Halsregionen är
ovanligt väl utvecklad. I Amazonfloden och Orinoco finnes ett
annat släkte med en art (Inia geoffroy ens is), hvars kranium
äfven påminner om kaskelotens liksom äfven andra drag i
dess byggnad. Tänderna äro talrika (26—32 i hvar käkhalfva)
och ha veckad emalj samt dessutom hos de bakre tänderna en
liten bispets, som häntyder på, att dess förfäder haft flerspetsade
tänder. Ett annat minne från förfäderna är den borstbesättning,
som Inia har på nosen. Äfven denna form saknar ryggfena.
Inia betraktas med stor fruktan och vidskepelse af infödingarne.
Det tredje hithörande släktet Stenodelphis (l. Pontoporia)
har däremot ryggfena som en delfin och påminner mera om
de egentliga delfinerna äfven i andra afseenden på samma gång,
som den erinrar om de öfriga floddelfinerna genom sina fria
halskotor o. s. v. Äfven den är sydamerikansk, den är
nämligen hemma i La Plata floden.
Den andra gruppen inom hvalarnes ordning, bardhvalarne,
har sitt namn af barderna, d. v. s. tunna, långsträckta
triangulära hornplattor, som från gommen nedhänga i munhålan.
Den korta basen är deras fäste vid gommen, yttersidan är
rak och slät, innersidan är afsneddad nedåt och bär längs sin
kant en tät frans af hårlika bildningar (se bilden sid. 38). Dessa
barder bilda tillsammans en silapparat, med hvars tillhjälp
hvalarne afskilja ur vattnet de smådjur, som utgöra deras näring. Med
den breda skopformade underkäken intager hvalen en mängd
vatten med däri innehållna smådjur. Munnen slutes därpå och
1 Ett onomatopoetiskt namn, som härmar djurets fnysning vid
andhämtning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
