Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ovanligt stor äggkull i ett bo af den fläckiga sumphönan (Porzana porzana) samt fågelns tillvägagångssätt att reducera densamma. Af V. A. Engholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7 o
FAUNA OCH FLORA
uppgår till 10 i st. f. det för creodonterna typiska 7 (4
mellan-tänder + 3 äkta kindtänder).
Den förökning i tandantalet, som sålunda tidigt inträdt
hos hvalarne, har man försökt att förklara på olika sätt. Weber
framkastade den teorien, att mjölkdentitionen och den
permanenta trädde i verksamhet på en gång, men detta räcker ej till.
Kükenthal sökte tyda det såsom en delning af tvårotade
tänder i enkelrotade och sålunda fördubbling af antalet. Något
sådant ser man dock aldrig,1 men väl att två rötter
sammanväxa till en, hvilket t. o. m. är en allmän regel hos yngre
Squalodontidœ. Dessutom är att märka, att de äkta
kindtänderna redan hos urhvalarne visa tendens till redukcion, och
denna reduktion fortsätter tydligen äfven hos en del
Squalodon-former. Det sannolika är såsom Abel framhållit, att
tandökning äger rum i mellantandsregionen af öfverkäken och i dennas
bakre parti men framom de äkta kindtänderna samt genom
nybildning.2
Under miocentiden uppträdde talrikt i alla haf de hvaldjur,
som kallats Squalodon, emedan deras tänder ha en viss likhet
med hajtänder. Till sin form äro Squalodon-tändema
visserligen ganska växlande, och de undergå en betydande
ombildning under utvecklingens lopp. De äro från sidorna hoptryckta
med kanterna mer eller mindre småtandade. Hos de äldre
typerna är denna tandning af kanterna mera djup, och den är
hos alla mera utpräglad i bakre än i främre kanten. Den
främre kanten är stundom slät, och hos yngre former
försvinner tandningen äfven i bakkanten men kvarstår längst vid
kronans bas. Tändernas allmänna form kan äfvenledes vara
mycket olika, dels kort och trubbig, dels lång och spetsig, men
alla öfvergångar mellan dessa ytterligheter finnas.
1 Utom möjligen hos den miocena eller enligt andra pliocena Saurodelphis
argentinus Burmeister.
2 Dylik nybildning af tänder är ej något enastående inom däggdjurens klass.
Hos t. ex. sirendjuren bildas oupphörligen nya tänder, ehuru på ett annat sätt.
Där uppstå de bakom kindtänderna, och hela tandraden skjutes fram i mån af
behof och afnötning alldeles som ett paternosterverk. Äfven hos vissa bältor har
en tandförökning ägt rum.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
