Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ovanligt stor äggkull i ett bo af den fläckiga sumphönan (Porzana porzana) samt fågelns tillvägagångssätt att reducera densamma. Af V. A. Engholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM HVALARNES HÄRSTAMNING 7 I
De tänder, som motsvara framtänder (3) och hörntand (1)
samt de främre mellantänderna (4), ha blott en rot, men de
bakre mellantänderna och de äkta kindtänderna, där dessa ej
reducerats, ha två rötter. De tvarotade tändernas antal är
från 5 till 10 i hvar käkhalfva, vanligen omkring 7. Af dessa
kunna blott de tre bakersta räknas som äkta kindtänder
(mo-larer). En ökning af tandantalet har sålunda ägt rum på sätt,
som ofvan anförts. Tandformeln för Squalodon blir alltså
framtänder 3/s, hörntänder Vi, mellantänder 8/g—"A och äkta
kindtänder 8/g.
Skallen hos Squalodon är tillplattad och baktill rundad.
Näsbenen äro reducerade och näsöppningarna flyttade långt
bakåt såsom hos nutidens tandhvalar, med hvilka Squalodon
i stort sedt öfverensstämde med afseende på kraniets allmänna
byggnad. Halskotorna voro fortfarande fria från hvarandra
(ej sammanvuxna), men om ryggraden i öfrigt känner man
ännu föga.
Under öfre miocentiden fortsättes ombildandet af
Squa-lodontidernas tanduppsättning, så att man erhåller en hel del
öfvergångsformer, som förbinda dem med de nutida
tandhvalarne. Det är i synnerhet genom österrikaren Abel’s
omfattande undersökningar, som man fått klarhet härom, och det
mesta och bästa materialet härför har påträffats vid Antwerpen.
Allra först försvinner den för Squalodon karakteristiska
sågtandningen af tändernas fram- och bakkant. Till en början
reduceras den till en pärlbandslik list, som sedan öfvergår till
en skarp egg. Tandkronan blir mer och mer rent konisk och
roten blir proportionsvis längre och tjockare (både hvad
dentin och cementskikten angår). De tvarotade tändernas båda
rötter sammansmälta, så att den forna tudelningen blott
antydes af en längsfåra på in- och utsidan och slutligen
försvinner äfven den.1 Tändernas antal ökas, och tänderna i
öfverkäk och underkäk gripa in emellan hvarandra, så att en
utmärkt fångstapparat på detta sätt bildas. Släktet Scaldicetus
lämnar exempel på denna öfvergång. De äldre (t. ex. 5. pata-
1 Dock finnes den enl. Kükentahl ännu hos kaskeloten i embryonala stadier.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
