Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Några bilder ur fågellifvet på landet, vintertiden. Af P. G. Rosén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
9 6 FAUNA OCH FLORA
förstutrappan för att få något med af de bullbitar, som
särskildt för hennes räkning utkastades, men hvilka vanligtvis
höggos af de förra. Tydligen fann hon, att det bland en sådan
massa glupande ulfvar ej duger i längden att vara blyg eller
uppträda försynt. Hvetebröd var nog det, som mest tilltalade
henne, och hon undfägnades också rikligen därmed, men hon
lät dock ibland både talgen, fläsket samt en och annan
potatisbit ur karotten sig väl smaka. Hon är ännu kvar och
befinner sig fortfarande i högönsklig välmåga.
En vacker dag kom ock en gulsparf i sällskap med
pil-finkarna, men han försvann strax. Uppenbarligen fanns ej
något på karotten, som »låg för hans röst», och fläsksvålen
såväl som talgen föraktades både af honom och pilfinkarna.
Domherrar ha endast i ringa antal uppenbarat sig,
sannolikt därför att det här såväl som annorstädes i höstas vardt
nästan total brist på rönnbär och oxelbär. (Detsamma är väl
också orsaken till att sidensvansar och tallbitar hela vintern
igenom lyst med sin frånvaro.) Trots denna brist på passande
näring har det dock aldrig lyckats oss att locka ner en enda
domherre för att smaka på den utlagda maten. Förmodligen
ha de nöjt sig med knoppar och skott från syren- och
fläderbuskarna, som bägge finnas här i mängd. De äro för öfrigt
liksom nötväckorna sedan början af denna månad (mars) i det
närmaste försvunna, och äfven svartmesarna, entitorna och
blåmesarna synas numera sällan till.
Skatorna må till sist ej heller förglömmas. De ha funnits
här, jag hade så när sagt, »massvis», och det har måst föras
ett ständigt krig af oss för att kunna hålla dem något så när
på marginalen, men icke förty hafva de i ensamheten gång
på gång lyckats röfva till sig både talgen, resp. fläsksvålen,
uppe på stolpen och sannolikt åtskilliga läckerbitar ur
karotten också.
P. G. Rosén.
P. S. En bofinkhane, klädd i full sommardräkt, anlände
hit från sydligare nejder redan den 15 mars, hvilket väl må
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>