Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Några svenska forskningsresande från föregående tider. Af L. G. Andersson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSKA FORSKNINGSRESANDE UNDER ÄLDRE TIDER IO7
Fikonträden äro föremål för hans särskilda uppmärksamhet,
särskildt pollineringan genom gallsteklar.
Bland djuren beskrifver han en del fiskar, snäckor,
insekter och annat han finner på. Den stora musslan, Pinna, som
innanför sitt skal äfven lämnar boningsplats åt en liten krabba
(Pinnothæres = Pinnas väktare) och tycks lefva i ett slags
symbios med denna, beskrifves noggrant, likaså en Sepia
med endast 8 tentacula, kameleonter, sköldpaddor, den vanliga
schakalen »Cants Jackhals» och en del fåglar. I bref till
Linné heter det: »Mina beskrifningar, som jag hitintils gjort
af djur, fåglar, skridfä och växter, stiga vid pass til 500 stycken,
som alla äro fullkomligen beskrefne; hvartil jag kan lägga
äfven så många anmärkningar öfver åtskilliga ämnen i
Natural-Historien. Så många af dem jag hinner at skrifva rena
skal jag för min afresa hafva den äran, at til Hr. Archiaterns
gunstige vård och ompröfvande öfverlämna.»
Sålunda skickas redan nu hem en del naturalier och rön
för att publiceras i tidskrifter, och äfven i andra frågor är han
verksam. Särskildt studeras hafvets sänkning och
sjukdomsförhållanden. I ett bref från Smyrna ber han sålunda Linné
öfverlämna till Herr Archiatern Rosén och Herr Lif-medicus
Bäck hvardera en berättelse, den förra om medicinens tilstånd
nu för tiden i Smyrna: den senare om en hemsjuka i Alepp.
»Jag vil på det sättet uppvakta min Gynnare». Man kan
förstå, att resan ej var någon sinekur, och att Hasselkvist ej låg
på latbänken. Liflig uppmärksamhet ägnades också själfva
folket och deras seder och bruk, framför allt de många olika
religionsbekännarnas ritualer. Allt, som möjligen kunde vara
till nytta för hemlandet tages reda på och beskrifves. Det var
tidens sed att visa vetenskapens praktiska nytta, och här
beskrifves bland annat en »artig plog» och hur trädgårdarna
omgärdas med pilhäckar, som de våra borde lära sig etc.
I slutet af april 1750 lämnar författaren Smyrna och
ankommer den 10 maj till Alexandria, där han ligger ett par månader
med diverse utflykter i trakten. I juli far han till Cairo, där
han har sitt hufvudkvarter till i början af mars nästa år, då
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
