Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Några svenska forskningsresande från föregående tider. Af L. G. Andersson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSKA FORSKNINGSRESANDE UNDER ÄLDRE TIDER 113
gömma dem därför ytterst väl. »Omkring Sejde (Sidon) är i
hvar trägård en riskoja, i hvilken de vid denna tid föddes,
växte, spann och förvandlades. Min dräng, som ock var en
dristig Armenian, skaffade mig tilfälle, at gå in i en af dessa,
där jag betraktade detta rika kräk, så allmänt och så
värde-radt i Östra verlden; men aldrig tilfyllest förundradt».
Den 23 maj lämnas Sidon och därmed också Palestina
och Syrien. Cypern var nu målet, dock ej för vetenskapligt
ändamål utan för att därifrån lättare få lägenhet tillbaka till
Smyrna, där de flesta af samlingarna funnos, och hvarifrån
återresan till Sverige skulle äga rum. Ett par smärre
exkursioner gjordes dock, som trots att det mesta vid denna årstid
var förbrändt, alltid gåfvo en del intressant. Nerium
blommade vackert, Aloe, myrten och annat grönskade äfven. Med
ett fartyg till Marseille lämnas ånyo en rapport till Linné,
med hvilken färfattaren hela tiden står i korrespondence, och
från hvilken han då och då får frågor, som mästaren vill ha
lösta på ort och ställe.
I midten af juni afgar ett fartyg med Smyrna som mål.
Den 12 juli 1751 kastas ankare utanför Stanchio (Chios),
hvarmed den egentliga resebeskrifningen slutar.
I senare bref till Linné d. 29 augusti, 13 september och
22 november 1751 ligger Hasselquist ännu kvar i Smyrna,
där han fortsätter sina undersökningar. En planlagd färd till
Konstantinopel blir om intet på grund af en förskräcklig »päst,
som stundom borttagit 10- till 12,000 själar om dagen»; i stället
planeras för hemfärden, men den ansträngande resan har
tydligen, som Linné redan i början befarade, varit för svår.
Hasselquist sjuknar; det är lungsot, som nu kommer till fullt
utbrott. Han försöker med en mjölkkur ute på landsbygden,
men förgäfves. »Alt detta oaktadt, aftynade vår älskade
Doctor Hasselquist dagligen såsom en lampa, hvars olja är
förtärd, och utslåcknade den 9 Februarii 1752 klåckan 6 om
aftonen, med allas sorg och afsaknad som honom kände»,
skrifver Linné.
Lugnt för Hasselquist var att under sjukdomen ha sin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
