Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
-
Smärre Meddelanden
- Nötkråkor och getingar
- Några ornithologiska iakttagelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Nötkråkor och getingar.
Under dagens lopp bar jag här i trädgården iakttagit en flock
om c:a 10 nötkråkor (Caryocatactes guttatus). Det har väckt min
förvåning att se, med hvilken förkärlek de uppehållit sig vid ett
getingbo i jorden. Under hela dagen höllo de på med att ideligen
hacka ned i jorden och efter kringflygande getingar med den
påföljd, att nu mot aftonen icke en lefvande geting stod att upptäcka.
Däremot lågo en mängd döda kring boet och valplatsen.
Då jag hvarken i Nilssons eller Kjærböllings böcker sett detta
omnämnas, torde detta faktum ju kunna intressera Fauna och Floras
läsare.
Botillelund pr Stångby den 10 sept. 1911.
Henry Sáltoft.
Några ornithologiska iakttagelser.
Om tofslärkans (Alunda cristata) förekomst. Dä tofslärkan
anses som en mycket sällsynt fågel pà Öland, kan förtjäna meddelas,
att jag sommaren 1910 flera gånger såg förenämnda lärkart på
mellersta Öland. Nästan hvarje dag under en längre tid
(häckningstiden) kunde resp. fåglar iakttagas, när de begåfvo sig till eller från
boet. Detta var beläget i en gammal klöfvervall, och plägade
fåglarna ofta slå sig ned på telefonledningen, som gick fram i närheten
af boet. Då de voro föga skygga, kunde man passera rakt under
denna deras utsikts-hviloplats och således iakttaga dem på mycket
nära håll.
Att tofslärkan numera är tämligen allmän på Öland, är
uppenbart, då jag senare flera gånger på olika platser på ön observerat
fågeln i fråga.
Hökfärgade sångaren (Sylvia nisoria) har jag flera gånger
funnit häckande i trakten af Kalmar. Då fågeln, som är mycket skygg.
till häckplatser väljer täta buskar och snår, voro bona merendels
belägna i buskager af slån (Prunus spinosa) samt oftast ganska svåra
att upptäcka. I ett par fall hade törnskator slagit ner bopålarna i
samma snår.
Om Pletis medins L. I flera zoologiska arbeten (ex.
Kolthoff-Jägerskiöld, Nordens fåglar) uppgifves Picus medins förekomma
hufvudsakligen endast i Skåne och Blekinge, hvad Sverige beträffar. —
I oktober månad förra året sköt jag i konserveringsändamål en
hackspett i en barrskog i närheten af Kalmar. Min tro var, att jag
fått en vanlig Picus major, men genast jag fått fågeln i hand, kunde
jag på de svarta fläckarna längs magens sidor och bröstet
konstatera, att så ej var fallet. Vid en närmare undersökning visade det
sig nämligen, att fågeln var den s. k. mellanspetten (Ficus medius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
