Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ströftåg i Kaukasus. Af Otto Cyrén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
254
FAUNA OCH FLORA
till fots. Där stodo vi nu med vårt rätt digra bagage. Men
det var ej annat att göra än taga detta på raggen och trafva
på, det började skymma, så det var hög tid. På en gyttjig
väg, där vi — tyngda af bagaget — ofta sjönko ned ett bra
stycke öfver fotknölarna, kommo vi sent omsider, efter att med
svårighet ha funnit vägen, fram till gården, där vi mottogos af
ett halftjog vilda hundar, som rusade på oss. Emot dem hade
vi emellertid ett medel, en liten leksakstrumpet att tuta i; detta
obekanta ljud förbluffade eller förskräckte dem till den grad,
att de ej tänkte på att anfalla, innan deras herre kom och
kallade dem.
Jag vill ej här särskildt orda om den ryska gästfriheten,
därtill är denna allt för väl bekant. Vare nog sagdt, att vi
mådde förträffligt i det lilla hvita boningshuset mellan de
väldiga valnötsträden, 10 min. från tätaste urskogen, och vi fingo
råda oss själfva och göra planer för dagen, hur vi ville. Första
dagen ägnades helt åt den närliggande skogen, vår förträfflige
Vassili Ivanowitsch, förvaltaren, blef vår ledsagare. Det vore
förmätet att söka skildra en västkaukasisk urskog, därtill räcka
ej mina botaniska kunskaper, jag vill endast för läsaren
flyktigt räkna upp de viktigaste och mest i ögonen fallande formerna.
Framför allt bok (utom den vanliga boken äfven Carpinus
betulus och C. orientalis), ek och alm, men dessutom hassel,
lönn, valnöt, den valnötsliknande Pterocarya fraxinifolia,
buxbom och den praktfulla Prunus laurocerasus (»Kirschlorbeer»)
äro de viktigaste skogbildande formerna, vidare öfverallt fikon,
persikor och andra fruktträd vilda i stort antal, allt öfvervuxet
af murgrönan (Hedera colchica), vinrankan, åtskilliga Clematis,
Rosa, Lonicera för att ej tala om de taggiga Smilax och
Rus-cus m. fi., som göra framträngandet särdeles svårt. De vilda
vinrankorna klättra upp för de högsta träd, deras drufvor
användas delvis till vin, fastän de ge ett mycket surt sådant.
För hvarje steg blir man hängande i de taggiga slingerväxterna,
slippriga, mossbelupna jättestammar ligga tvärs öfver ens väg,
vill man stiga upp på en dylik, faller den ofta till stoft under
ens fötter. Blomsterdoften är berusande och omväxlar med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
