Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ströftåg i Kaukasus. Af Otto Cyrén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STRÖFTÅG I KAUKASUS 255
den intensiva lukten från en tusenfoting (en Julus-art),
invånarna kalla den rätt och slätt »stinkmask». Och den gör
skäl för namnet, råkar man komma honom för nära, stinker
han ytterst intensivt, på långt håll är det en egendomlig,
syrligt aromatisk lukt, ej allt för obehaglig. På hvarje ställe,
där skogen glesnar, är marken öfvertäckt af den härliga Azalea
pontica, en buske på öfver manshöjd med stora, gula,
utomordentligt vackra blommor. Vi sågo senare ställen, där yxan
farit svårliga fram med skogen, där voro bergsluttningarna ett
enda böljande haf af gula Azaleor.
Björnar skola vara mycket allmänna i dessa skogar, vår
följeslagare omtalade flera upplefvelser med dylika. Någon i
ögonen fallande fågel blefvo vi ej varse, däremot var en liten
kvick ödla allmän i skogen. Det visade sig vara den lilla
Lacerta Derjugini Nik., mycket lik vår skogsödla (L. vivipara)
både hvad form och lefnadssätt beträffar, men egendomlig för
sitt ringa antal femoralporer, hvarigenom den skiljer sig från
alla öfriga Lacertider. I en bäck djupt inne i skogen funnos
märkvärdigt nog grodor, den vanliga ätliga grodans sydöstliga
varietet {Råna esculenta var. ridibunda Pall.) och i en större
bassäng nedanför ett litet vattenfall höllo paddor {Bufo vulgaris
Laur.) på att lägga sina långa romsnören. Det var ena
väldiga honor, knappt någon under 15 cm., med de små hanarna
sittande på ryggen. I samma bassäng funno vi äfven
sötvattens-krabbor (Telphusa fluviatilis), landtkrabbor kan man också
kalla dem, då de gå ganska långt bort från vattnet, under stenar
o. d. De äro pigga och lustiga djur, mycket tacksamma att
hålla i akvarium.
För de följande dagarna hade vi planerat en utflykt inåt
Kodordalen. Resande i dessa trakter hade påstått, att i
Kodordalen skulle finnas »en stor, grön salamander», och den
bekante hereptologen prof. O. Boettger i Frankfurt am Main hade
särskildt lagt mig på hjärtat att om möjligt undersöka denna
fråga. För en utflykt till Kodor hade vi aldrig kunnat önska
oss en bättre utgångspunkt än Olginskoje, vi hade därifrån
knappt mer än 15 à 20 km. tvärs öfver till dalen och skulle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
