Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hutiaråttan. Af Z. G, Andersson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
L. G. ANDERSSON: HUTIAR ÅTTAN
28l
Äfven träden ha i Amerika sina stora gnagare. I båda
kontinenterna träffas flera arter piggsvin, som i motsats mot
den europeiska brodern ej hålla sig nere på marken, utan
krupit upp i trädkronorna, där de lefva sitt lif, klättrande
omkring bland grenarna, och liknande lefnadssätt föres äfven af
här afbildade form. Som bilden visar göra hutiaráttorna,
Ca-promys pilorides, fullt skäl för benämningen råttor, men det
är duktigt stora sådana. Kroppen kan bli öfver en half meter
lång, men svansen når knappt tredjedelen däraf. Den är dock
betydligt kraftig och användes som stöd och balansering vid
klättringen, för hvilken äfven de starka klorna äro lämpade.
Färgen påminner mycket om en vanlig stor gråråtta; pälsen
är grof och användes ej som pälsverk, men köttet är godt,
och djuren jagas sedan gammalt ifrigt af infödingarna. Det
är ej dåliga stekar man får af dem, då de kunna väga
intill 8 kg.
I gamla skrifter omtalas hutiaråttan från de västindiska
öarna, hvarifrån den dock snart utrotats, med undantag af
Kuba, där den ännu påträffas, ehuru undanträngd till landets
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
