Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sprunget. Det finnes ju som bekant i Indien flera vilda
hönsarter, af hvilka en, engelsmännens »red junglefowl» (Gallus
bankiva), allmänt har betraktats såsom tamhönsens vilda
stamform. Den allmännaste åsikten har sålunda varit, att dessa
djunglehöns ursprungligen tämjts i Birma eller något af de
angränsande länderna. Detta skulle ha skett för mycket lång tid
sedan, ty traditionen kan mäla, att tamhöns införts i Kina
västerifrån omkring 1400 år före vår tidräkning. Från Indien
skulle också så småningom tamhönsen ha spridts mot väster
och kommit till Europa. Detta hände dock jämförelsevis sent.
Det plägar som bevis härför framhållas, att hos Homerus höns
ej nämnas. Det uppgifves, att den äldste grekiske författare,
som omtalar tamhöns, var Theognis under öde årh. f. Kr.
Aristophanes (444—388 f. Kr.) nämner tuppen såsom en fågel
af persiskt ursprung. Det är sålunda tydligt hvarifrån
grekerna fingo tamhönsen. Att tuppen var vanlig då hos grekerna
märkes däraf, att Aristophanes säger, att alla handtverkare
stiga upp och börja sitt arbete, då de om morgnarne höra
tuppens stämma. Aischylos (f. 525 f. Kr.) och hans samtida
Pindaros omtala tuppars slagsmål och likna männinskornas
strider vid tuppfäktningar. Hönsen voro sålunda vid denna
tid troligen af tvenne skäl allmänna husdjur hos grekerna, som
antagligen lärt känna dem i sina asiatiska kolonier, där de först
kommo i beröring med perserna. Hos de gamla perserna stod
tuppen högt i anseende, emedan han hölls för en fiende till
det onda i världen. Hans stämma fördref de onda andarne
och väckte människorna till lif och verksamhet om morgnarne.
Den förut gällande åsikten har ansett det som en gifven
sak, att perserna i sin tur erhållit tamhönsen från Indien.
Alldeles i dessa dagar har emellertid en helt annan teori
framställts af tvenne engelska författare F. J. Stubbs och A. J.
Rowe i tidskriften »the Zoologist.» De säga bl. a., att hönsen
voro redan under det 7:de årh. f. Kr. kända i Medelhafsländerna
såväl som i Mesopotamien och Persien samt i Kina och Japan,
men Indien stod då ej i direkt förbindelse med andra länder.
Det är dock från Egypten, som de anse sig få den bästa kun-
•
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
