Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skapen om tamhönsens ursprung. I en graf från 7:de årh. f.
Kr. vid Tharros på Sardinien, som då var en phenicisk koloni,
har man funnit ett jaspis-sigill med afbildning af två män i
egyptisk klädedräkt, en lotusblomma och en tupp. På
terra-cotta föremål från Nildeltat var en pojke lekande med en tupp
ett favoritämne för afbildning under 500-talet f. Kr. Men vid
denna tid voro åtskilliga olika nationaliteter representerade i
denna trakt, så att detta lämnar egentligen blott den
upplysningen, att höns då voro vanliga där.
I den gamla egyptiska hieroglyfskriften betecknades
«-lju-det med en bild, som synes föreställa en kyckling. Den har
också tolkats såsom en dylik af den store egyptologen H.
Brugsch Pascha. Detta w-tecken lär ha kommit i bruk redan
omkring 4400 f. Kr. och en bild, som de båda citerade engelska
författarne afbilda från omkr. år 3460 f. Kr. liksom äfven en
annan från omkr. år 2600 f. Kr. visa otvetydigt en unge af en
hönsfågel. Det är ju dock intet bevis, för att det skall
föreställa en tamkyckling, men de nyssnämnda författarne anse
detta för gifvet, ty de säga, att ingen annan hönsfågel lär ha
kunnat tjäna till modell åt de gamla egyptierna. Man skulle
dock möjligen hunna tänka på de i Afrika inhemska
pärlhön-sen, som förekomma äfven i Nildalen och troligen förr funnits
längre norrut än nu, liksom åtskilliga andra djurformer.
Äfven-ledes finnes en Ammoperdix-art i Egypten.
Några bilder af fullvuxna höns lära ej förekomma bland
de gammalegyptiska föremålen förutom två, som af de nu
citerade författarne tolkas såsom sådana. Båda lära härstamma
från tiden före 4400 f. Kr. Det ena är en slags »statyett» af
grönglaseradt lergods, som visar en klumpig fågel med en
påse under hakan. Den, som först beskref detta föremål,
ansåg det vara en pelikan, men Stubbs och Rowe mena, att det
är en höna och att påsen föreställer skägget eller slöret på en
dylik. Det måste dock erkännas, att det kräfves lika mycket
fantasi och välvilja för den ena som den andra tolkningen och
något bevis för tillvaron af höns i Egypten vid den tiden får
man ej häraf. Bilden miniro två är som sagdt ungefär af samma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
