Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vår första utflykt gällde strandremsan norrut; vi togo en
droska genom staden och befästningarna för att ej eventuellt
råka ut för trakassarier, sedan spatserade vi längs banlinjen
till stationen Tschakva, bekant för de där liggande kejserliga
te- och bambuplantagerna. Bergen med sin rika vegetation
gå här ända ut till hafvet, ofta stupande så brant, att banan
ocli landsvägen måste gå genom tunnlar. Landskapet erinrar
sålunda icke så litet om Rivieran. Det herpetologiska utbytet
blef rikligt. På bropelarna under en mindre viadukt fanns det
godt om ormar och ödlor. Minst ett tjog (Tropidonotus
tessel-latus Laur.) sågo vi här på ett helt litet område, men som
de nästan aldrig helt och hållet lämnade sina präktiga
gömställen mellan de grofhuggna stenblocken, voro de svåra att
fånga, och det var först efter åtskillig svett och möda, vi hade
försäkrat oss om ett halft dussin. Ödlorna voro om möjligt
ännu skyggare, men flera stycken, både äldre och yngre
exemplar, fingo göra oss sällskap. Det var ett intressant fynd, den
stora varieteten Lacerta saxico/a subsp. ruciis Bedr. af den
kaukasiska murödlan, sedan längre tid tillbaka bekant från
Batum och Trapezunt och ansedd som särskild art (Lacerta
depressa Camerano). Och sannerligen man vid första
ögonkastet kan tro, att den är så nära släkt med de mindre
murödlorna norrut, som den betydligt mer skiljer sig ifrån än de
stora syditalienska murödlorna (L. muralis subsp. serpa) från
de norditalienska (f. typica o. s. v.). Emellertid funno vi
senare i Borshom karakteristiska, värdefulla öfvergångsformer
mellan de båda så olika djuren.
För öfrigt förekom också den kaukasiska sandödlan (L.
agilis var. exigua Eichw.)1 ganska talrikt i buskaget vid
stranden, och i hvarje den minsta vattusamling sökte de
kärlekskranka grodorna (Rana esculenta var. ridibunda Pall.)
öfver-rösta hvarandra.
När vi på e. m. på järnvägen återkommit till staden, gällde
det skaffa vagn för nästa dags resa upp till Artoni i adscha-
1 Angående denna och andra reptiliearter se föreg. uppsats i Fauna och
Flora, h. 6 1911.
Fauna och Flora 1912. Häft. 2. r
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
