Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ledne Provincial-Medicus uti Nerike och Wermland Doet. Joli.
Hesselius, spatserade jag i dag [den 15 sept.] omkring i Staden,
at bese den samma, samt på fälten strax där utanföre. Jag
fann, det jag nu var kommen i en annan verld; ty hvart jag
på marken kastade ögonen, mötte mig mäst öfverallt sådana
växter, dem jag ej kände, och hvilka arter (species) jag aldrig
sett förut. Blef jag varse något trä; så måste jag stanna, och
fråga mina följeslagare, hvad det kallades. Den första ört, som
likasom bad mig vara välkommen, eller den ögonen först föllo
på, var en Andropagon, eller af Gräs-slägtet, den delen af
örtekunskapen, som jag haft mit största nöje med. Jag grufvade
mig, huru jag skulle gå i land med, at taga reda på så mycket
nytt och obekant. Tvenne de första dagar användes, at bara
gå och gapa på växterna, utan at våga mig ihop med dem til
någon närmare bekantskap.»
Med Philadelfia som hufvudkvarter och under talrika längre
och kortare resor inom kringliggande områden, motsvarande
östra delarna af nuvarande staten Pensylvanien samt inom
staterna New Jersey och New York, studerar han grundligt denna
trakts naturbeskaffenhet, dess fauna, flora och geologi, men
äfven dess folk, både urinvånare och inflyttade af olika slag,
samt dessas seder, bruk och lifsförhållanden. I 3U år vistas
han här nere, men 31 maj 1749 bryter han upp på allvar och
beger sig norrut till Kanada. Dels landvägen, dels sjöledes
styr han då kosan till New York, dit han ankommer den 3
juni, där han dock redan förut varit på en särskild expedition
under hösten. Den 10 juni bryter han upp härifrån och fort
sätter uppför Hudsonfloden till Albany, som »är den förnämste,
åtminstone den förmögnaste stad näst Nya York i Nya Yorks
Höfdingedöme». Någon jättestad var den emellertid ej, ty i
storlek var den ungefär som Mariæstad i Wästergyllen». Det
var då små förhållanden äfven i Amerika. Staden är
intressant, men folket kanske ännu mer; det var holländskt blod,
och den holländska renligheten, idogheten, men äfven
sparsamheten satte prägel på lifvet. Tack vare öfvermått af den
sistnämnda egenskapen voro invånarne lång väg beryktade för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
