Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
han i 10:de Edition af Syst. Nat. T. 1. p. 193 til en variation
af vår Caprimulgus Europæus, eller Svenska Nattskäfva. Han
är ock til skapnad, färg, storlek och åtskilliga andra egenskaper
så lik samma vår Nattskäfva, at en har svårt at skilja dem
åt, men det synnerliga sätt, som den Americanske har, skiljer
honom både från den Europeiska och andra foglar. Hvarken
höres eller ses han om dagen, utan en liten stund efter solens
nedergång begynner han at ropa sit Hw’ipperiwhipp,
Hvv’ip-periwhipp, och håller ut därmed så tätt hela långa stunden,
som göken sit kucku i Europa. Följer så en lång redogörelse
för den af nordamerikanerna välkända nattskärran, hvars rop af
engelsmännen hördes som »Whip-poor-Will , hvilket betyder
så mycket som slå den fattiga Will, eller basa den arma och
stackars Will.»
Mera kort skildras Robin-red-breast, (Merula migratoria),
hvilka finnas här [New Jersey] i tämmelig myckenhet hela året
igenom. Han sjunger rätt väl, är ej särdeles rädd, utan hoppar
på marken tätt vid husen.» På vintern kommer ner en »snö
fogel /Junco hiemalis] somliga vintrar til den myckenhet som
mays-tjuvar, flyger då omkring husen, sädeslador och i
trägårdar och äter de sädeskorn och gräsfrön, som han kan finna
strödde på backarna.» »Svalor voro här i landet af 4 slag,
nämligen Ladu-, Korstens- och Jord-svalor samt et annat, som
Ängelsmännen kallade Martins. Ladusvalor, eller som somlige
af de Svenska kallade dem Hus-svalor, äro Hirundo rustica,
eller de med 2:ne långa fjädrar i stjerten liksom en sax. Desse
finnas öfver hela Norra America, där jag rest; ehuru de til färg
äro mäst i alt aldeles lika med våra Europeiska, tyckes det
dock vara någon liten skilnad i sången. Som Kalm säger, är
skillnaden mellan Amerikas och vår ladusvala mycket liten, och
den senare sättes ofta som subspecies till den förra.
»Kor-stensvalorna» äro deras tornsvalor (Chcetura pelagica) och kallas
så däraf, at de göra sina bon i sådana korstenar, hvaruti om
sommaren ej eldas. De göra hela dagen mycket dån i
korstenen med sit flygande up och ned, så at det ibland låter som
åskan körde.» Jordsvalorna äro de samma som våra, hvar-
Fauna och Flora 1912. Häft. 4. 12
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
