- Project Runeberg -  Fauna och flora / Sjunde årgången. 1912 /
202

(1906-1936) With: Einar Lönnberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Låtom oss t. ex. betrakta deras kroppsform, huru
mångskiftande är den ej. Somliga skalbaggar, för att taga ett
exempel, äro så trinda, att de knappast kunna gå, andra äro slanka
och långbenta, somliga äro platta som pannkakor för att kunna
tränga in under barken af träd, andra, som borra sig in i
träden, hafva formen af en gevärspatron, somliga ha långa
vingar, andra korta och återigen andra inga vingar alls o. s. v.

Och betänk huru omväxlande deras föda är: trä, jord,
svamp, läder, ylle, papper, ruttnande ämnen, exkrement,
förutom vanlig animal och växtföda.

Lika anmärkningsvärd som deras växlande gestalt och
föda är deras tillpassningsförmåga till de mest olikartade
förhållanden. Och man kan nästan säga, att alla de olika
lokaler, där det är teoretiskt möjligt att existera, dessa äro faktiskt
tagna i anspråk af insekterna. De mera ursprungliga äro
bundna vid jordytan, där de springa omkring sökande sin
föda. Men många ha lärt sig att gräfva ned sig i jorden på
många olika sätt, andra göra gångar i träden, eller minera i
bladen, ja ej ens barrträdens smala barr gå fria för minerare,
andra lefva i kadaver, för att ej tala om dem, som borra sig
in i lefvande djur.

Insekternas tillpassning till vattenlifvet.

Somliga insekter hålla till på själfva vattenytan, så t. ex.
de s. k. skräddarna och de små poduriderna, andra simma
nästan beständigt i vattenytan med halfva kroppen ofvanför, halfva
under ytan, andra dyka ned under vattnet för att äta eller för
att gömma sig, men gå upp till vattenytan för att andas,
andra återigen äro så fulländade vattendjur, att de ej alls gå upp
till ytan, och ett fåtal har liksom våra dykare förmått att lösa
problemet att vistas under vattenytan och samtidigt genom
rör hålla sig i förbindelse med luften.

Det som gör studiet af vatteninsekterna särskildt
intressant är de olika slag af tillpassningar till vattenlifvet som de

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Feb 8 00:18:57 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/faunaflora/1912/0202.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free