Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skilja en gammal hane i sommardräkt ocli en ung, men hos
andra t. ex. gräsänderna och krickan, där de unga J1 <£ hafva
fullt lika stora och klara speglar samt vingtecken som de gamla,
gäller ej detta kännemärke. Må det därför tillåtas mig att
härmed meddela mina små erfarenhetsrön i denna ju rätt
intressanta ornithologiska fråga genom att påpeka de skiljaktigheter
i dräkter å en del kroppsdelar hos de olika könen och
åldersklasserna, som jag genom studiet af ett ej så ringa material i
regel funnit. Naturligtvis förekomma ju en hel del individuella
afvikelser, så att jag ej gör minsta anspråk på att hafva funnit
det rätta. Det är ju möjligt, att dessa undantag äro regel
bland andra kretsformer. Först vill jag då nämna de stora
allmänna skiljetecknen för att sedan taga hvarje art för sig i
skärskådande. Vi ha då hos änderna, liksom bland roffåglarna
hos dufhöken och de stora falkarna, ett gemensamt allmänt
dylikt i tvärteckningen. I synnerhet på framhalsen, kräfvan och
bröstet framträder detta tecken. Hos de gamla, i synnerhet
drakarna, äro nämligen dessa partier i regel försedda med
half-månformiga (W) eller mer eller mindre halfrunda (w) eller
tvär-ställda fläckar, under det att dessa hos de unga äro tätare,
mera diffusa samt längsställda (pilformiga). Vidare hafva de
på en del fjädrar vanligen bredare mera diffusa kanter. Så äro
fjädrarna, särdeles på skuldror och slagsidor hos de gamla,
vanligtvis bredare och mera afrundade, hvilket ofta äfven är
fallet å kräftrakten och bröstet. Och så till sist kommer
en sak, som jag först såg omnämnd i den gamla Ch. L. Brehms
»Handbuch der Naturgeschichte aller Vögel Deutschlands», men
ej sett upptagen i något annat arbete än ett par gånger
påpekad i Mewes resebeskrifningar nämligen stjärtpennornas
förhållande. Hos alla årsungar jag sett, ha alltid utan undantag
dessa pennors spetsar varit ofullständiga. I regel har
yttersta spetsen på hvarje pennas spole varit borta,så att
tjädrarna sett urnupna ut I, eller har den funnits, men
varit så att säga vissen,då den närmaste fanen varit borta
och den ensamt stuckit ut som en torr kvist II. Hos ingen enda af
de exemplar,som af dräkten kunnat bestämmas såsom gamlafåglar,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
