Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(1875), på Öland ocli Gottland (1829) samt i Uppland (1877);
endast vid Borgholm lär den ett år uppträdt rätt talrikt.
Under flera af dessa år var den också allmän i Mellaneuropa eller
England, så åtminstone 1875, 1877 och 1879. Dess egentliga
hemland är Medelhafvets kustländer och Sydalpernas varma
dalar samt sydvästra Asien. Härifrån vandrar den så godt
som hvarje år ehuru i växlande mängd mot norr öfver
Mellaneuropa och till England; här lägger den ägg på klöfver,
larverna utvecklas i juni, förpuppas i juli, och i slutet af månaden
eller i augusti flyga nya fjärilar, som i sin tur kunna gifva
upphof till en ny afkomnia, hvilken dock vanligen ej når längre
än till puppstadiet och under vintern dukar under. Huruvida
arten någonsin kommit så långt som till en fullbildad andra
generation i vårt land, är ej kändt.
Om denna arts flyktingsskap är allmänt erkändt, så är
däremot förhållandet med dess anförvant, Ijusgula höfjäriln,
Colias hyale, mera omtvistadt. I litteraturen finnas följande
uppgifter om dess förekomst hos oss: Skåne (högst sällan enl.
Linné; sept. 1878 vid Rönnemölla; 1880 i stor mängd vid
Kristianstad och Vedelsbäck; 1881 vid Alnarp; 1890 i juli vid
Färlöf), Blekinge (aug. 1880 vid Spandelstorp; 1881 i aug. på
samma ställe), Östergötland (1880 på Vikbolandet),
Västergötland (juni 1893 på Hunneberg), Öland (1881 flera ex. vid
Borgholm; 30 juni 1908 vid Resmo, 1 ex.), Gottland (Visby sept.
1829), Stockholmstrakten (20 juni 1880, 1 ex.), Värmland (1865
i Eds socken, 3 ex.).
År 1880 diskuterades på ett sammanträde i Entomologiska
föreningen i Stockholm denna arts hemortsrätt i Sverige.
Härvid anfördes olika möjligheter till förklaring af dess sällsynta
och spridda uppträdande i vårt land, som att den under
gynnsamma år invandrade från Tyskland, att den såsom ägg
infördes med klöfverfrö eller andra foderväxter, att pupporna
under ogynnsamma år »lågo öfver» och endast under varma
somrar kläcktes samt slutligen, att arten var inhemsk och
årligen uppträdde men de flesta år så sparsamt att den
förbisågs-Den sistnämnda åsikten ansågs såsom den sannolikaste.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
