Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Att fjäriln i öfre Sverige, norr om Skåne och Blekinge, är
en ren flykting, kan ej vara tvifvel underkastadt. Att den enligt
min mening äfven i de södra landskapen är att räkna till
flyktingarnas eller möjligen till immigranternas skara, torde
måhända tarfva någon motivering. 1 Norge oeh Finland synes
den — enligt mig tillgänglig litteratur -— saknas. Såväl i
Danmark som i Östersjöprovinserna och flerestädes i norra
Mellaneuropa saknas den alldeles vissa år, under andra är den
mycket sällsynt, medan den däremot vid vissa tillfällen
uppträder massvis. 1 England, hvars januaritemperatur är omkring
+ 5° (medan Skånes knappt uppgår till + 1 ), kan arten enligt
Tutt ej öfvervintra, ehuru den dock ej så sällan på sina
flyktvandringar från Medelhafsländerna och de lägre alpdalarna når
dess kuster. Att den år 1880 visade sig på så skillda orter
som i Skåne, Blekinge, Östergötland och Stockholmstrakten,
tyder snarast på en särskildt stark invasion det året. Att
fjäriln 1881 uppträdde på samma lokal i Blekinge som året
förut, kan ju betyda, att för en gångs skull någon del af
af-komman efter en talrik skara förmått öfvervintra, men det kan
lika väl betyda en ny invasion, särskildt som fjäriln år 1881
äfven visade sig i flera exemplar på Öland.
Komma vi så till immigranternas grupp, till hvilken, som
nämndt, möjligen redan Colias hyale i södra Sverige är att
räkna, så möter oss först den till sin spridningsethologi
egendomligaste af alla våra fjärilar, damen eller tistelfjäriln,
Pyra-meis cardui. Det kan förefalla egendomligt, att denna i vårt
land så allmänna art, som är spridd från Skånes slätter till
Lapplands fjälldalar och träffas högt uppe vid Ishafvets fjordar
i Finmarken, och hvars larv så ofta träffas på tistlar, nässlor
och andra växter, icke skulle vara en veritabel inföding. Å
andra sidan ha nog de flesta insektsamlare gjort den
iakttagelsen, att medan fjäriln vissa år uppträder i stora massor,
den under andra år totalt saknas. Redan denna periodicitet
talar för immigrationer. Också torde fjäriln icke ens i norra
Tyskland kunna öfvervintra och säkert icke i England. Från
sina häckplatser under Nordafrikas och Sydeuropas sol drager
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
