Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Öfverallt i nordöstra Medelpad finner man på enstaka,
vanligen mindre björkars blad Erineum roseum, som i hela
Ljustorps socken och äfven i Håssjö (Torsboda) af allmogen
kallas duftdrar, enär den blå skogsdufvan hvarje sommar gråter
blodstårar, därför att man tager bort hennes ägg.
Ofta möter man i sammansättningar ordet orm. Så t. ex.
i det förut omnämnda Ormhälltjårn (af ormhäller =
vattenödlor). I Ljustorp förekommer det i namnen ormgräs (Onoclea
Struthiopteris) och ormbär (Actæa spicata), hvarjänite de svarta,
glänsande blåbären af Vaccinium Myrtillus f. epruinosum, som
fläckvis, fast sparsamt, finnes inom socknen, af folket sägas
vara ormslickade.
I allmogeord på vattenväxter ingå stundom namn på fiskar
liksom i riksspråket, där t. ex. Potamogeton natans benämnes
abborrnate. Så kallas den i många större och mindre
vattendrag, ofta steril, förekommande Sparganium sp. dlgräs i
Ytter-turingen (nordvästra Hafverö). E. Fries i »Kritisk ordbok öfver
svenska växtnamn», pag. 144, menar med »ålgräs» en i vatten
växande art af slägtet fräken: »dyfräken», sannolikt Equisetum
fluviatile, hvilken växt dock i hela nordöstra Medelpad kallas
tärne eller tärngräs. I södra Ångermanland är dock dess namn
fräken. De öfriga Equisetum-arterna, som förekomma på
torrare jordmån, heta granagräs eller märramynta: dock ätas,
enligt meddelande af landtbrukaren Sjölander i Bye, Hässjö sm,
dessa växter endast af kor, men ej af hästar.
Ålgkdl är inom norra Ljustorps och norra Indals socknar
det allmänt gängse namnet på Mulgedium alpinum, som
fläckvis riklig förekommer på enstaka bergsluttningar. Växtens
friska smak och goda mjölksaft göra den synnerligen omtyckt
af älg.
Af ofvanstående namn, som endast utgöra ett fåtal och
blott härröra från några af provinsens socknar, torde man ej
äga rätt att draga några vidare slutsatser. Det vill emellertid
synas, som om följande hufvuddrag kunna gifva en antydan
om allmogens sätt att gifva namn åt ställen, orter, berg,
vattendrag och växter. Vi indela dessa i följande två afdelningar:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
