Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1) Namn pa ställen, orter, berg och vattendrag.
a) Platser, där vissa djur fordom förekommit eller ännu
k
finnas, hafva erhållit namn af dessa. Dock synes i
skogsbygden ofta en ren tillfällighet hafva spelat in. Så t. ex. har ett
ställe fått sitt namn däraf, att ett visst djur skjutits eller
fångats där för första gången; stundom hafva djur varit där på
bete o. d. I det följande meddelas en förteckning på dessa
namn:
älg (Älgåsen),
björn (Björnbacken, Björnåsen),
bäfver (Bursnäs, Bursforsen, Bjurådalsbäcken.
Bäfvertjärns-bäcken),
kråka (Kråkholmen),
lom (Lomtjärn),
orre (Orrholmen),
lax (Stora Laxsjön och Lilla Laxsjön; af det förra är bildadt
namnet Laxsjömon, äfven kalladt Mogodset; nio — gård),
mört (Mörttjärn),
stenbit (Stenbittjärnarna),
vattenödla (Ormhälltjärn af »ormhäller» = vattenödlor).
Efter tama djur hafva följande uppkallats:
baggar (Brusbergsto, af brusar = baggar),
hund (Hundtjärnsbäcken),
killing (Killingholmarna).
Stundom kallas ett vattendrag endast Fågelbäcken.
2) Växtnamn.
b) Somliga species hafva erhållit namn efter växtplatsen.
Ex. digräs. Dock synas äfven de ofta mer än meterlånga
bladen hafva gifvit anledning till dess namn.
c) En viss fantastisk likhet hos växtdelar (ex. blomman
och dess delar) har stundom gifvit upphof till namnet. Ex.
häst och vagn, tvd dufvor i vagn (odlad Aconitum napellus).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
