Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Däremot har studiet af insekternas biologi blott mera
sällan bedrifvits i praktiskt entomologiskt syfte, om man därmed
förstår analyserandet af de olika instinkter, som de visa under
sin tillvaro.
Detta är ej heller ägnadt att väcka någon förvåning, ty
det är först under den sista tiden som man börjat närmare
analysera dessa instinkter; förr i tiden nöjde man sig med att
säga, att den eller den handlingen, som en viss insekt utförde,
skedde instinktivt, utan att närmare göra sig reda för hvilka
faktorer som bestämde handlingens förlopp.
Numera har man emellertid, särskildt tack vare de
amerikanske forskarne Davenport och Loeb samt tysken Devitz,
kommit så långt, att man bland mängden af instinkter kunnat
urskilja vissa bestämda slags reaktioner mot yttre retningar,
som ske fullständigt automatiskt. Dessa reaktioner betecknar
man med namnet tropismer, en term, som ju länge användts
af växtfysiologerna, och benämningen instinkt begränsar man
numera till handlingar, som bestå af två eller flera tropismer.
Man har genom experiment utrönt, att de skenbart
ändamålsenliga rörelserna hos insekterna bero på den symmetriska
byggnaden af deras kropp; symmetriskt belägna punkter på
denna ha samma retbarhet, och om dessa utsättas för lika
retning, framkallas lika rörelser, i annat fall icke.
Om t. ex. ljusstrålar träffa en insekts ena sida starkare
än den andra, blifva muskelkontraktionerna olika på båda sidor:
om djuret är i rörelse, blir följden den, att det vänder sig,
tills det är symmetriskt inställdt i förhållande till strålarna.
Så snart detta skett, blir spänningen i musklerna lika på
båda sidor, och djuret rör sig sedermera i samma riktning som
ljusstrålen.
Det är denna automatiska inställning i förhållande till en
yttre kraft, som man kallar tropism, och man skiljer mellan
positiv och negativ dylik, allteftersom djuret inställer hufvudet
i riktning mot kraftkällan eller vändt från densamma.
Af dylika tropismer känner man numera flera olika slag
hos insekterna, och det är ändamålet med följande rader att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
