Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
senapsoljorna förmådde neutralisera. I Sa/w/a-bladen finnes
också en flyktig terpen kallad tujon.
För att få till fullo bevisadt, att det verkligen var
senapsoljan och ej tilläfventyrs några andra ämnen likaledes
gemensamma för Cruciferæ, Reseda och Tropceolum som utöfvade
dragningskraften på Pieris-larverna, tog Verschaffelt en
lösning af sinigrin, som är glukosiden hos svartsenap, och
penslade den på några blad af andra växter, som larverna utan
föregående behandling vägrat äta; dessa förtärdes då med
god aptit.
Af dessa experiment framgår med all tydlighet, att
Pieris-larverna äro starkt positivt kemotropiska 1 gentemot en grupp
ämnen, senapsoljor och att det är dessa ämnens närvaro i
bladen af Cruciferæ, Reseda och Tropæolum, som gör dem
begärliga för larverna.
På samma sätt visade V. genom experiment med larverna
af en växtstekel, Priophorus padi, som angriper blad af
medlemmarna af Rosacece, att det i dessa för en annan glukosid,
amygdalin, som är det attraherande ämnet.
Det torde icke vara för djärft att spå, att ytterligare
undersökningar skola bekräfta dessa iakttagelser och att de
växtätande insekternas val af föda bestämmes af förekomsten af
vissa organiska ämnen i växterna. När t. ex. Argynnis-arternas
larver nästan uteslutande lefva af Violaceæ, beror detta
möjligen på dessas rikedom på salicylsyra. Polyomnatus- och
Chrysophanus-arternas förkärlek för Rumex och Polygonum,
hänger möjligen tillsammans med dessa släktens rikedom på
emodin och frangulin o. s. v.
Ännu är ju blott början gjord, men säkerligen skulle ett
samarbete i denna fråga mellan växtkemisterna och
entomologerna blifva mycket gifvande.
De ofvan relaterade experimenten lämna emellertid intet
svar på frågan, hvilken faktor som leder de växtätande
ärternas honor vid äggläggningen.
1 Dessa termer användas ej af Verschaffelt, som såg problemet mera ur
växtkemisk synpunkt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
