Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Några ord om nötkråkans flyttningar.
I sista årgången af denna tidskrift finnas ett par smärre
meddelanden angående nötkråkornas massförekomst sistlidne höst.
Tvenne af meddelarne angifva, att nötkråkans kost enligt deras
observation utgjordes af getingar. Undertecknad, som visserligen
icke haft tillfälle att iakttaga dess förekomst ute i naturen, men
däremot haft tillfälle att undersöka maginnehållet på 32 exemplar
skjutna i olika delar af Skåne och Halland under månaderna
september och oktober och inlämnade till mig för konservering, har
gjort den iakttagelsen, att i dem af fåglarna, som hade maginnehåll
eller rester däraf, detsamma alltid utgjorts af skalbaggar.
Vanligast voro fragment af torndyflar Scarabæus stercorarius och
vern-alis samt Aphodius-arter.
Förekomsten af nämnda insekter visar, att nötkråkan gärna
håller till i spillning och enligt livad jag af jägare hört meddelas, så
har deras iakttagelser bestyrkt detta.
Nötkråkorna voro i allmänhet magra, och af de anträffade
exemplaren tillhörde 23 ex. den långnäbbade formen.
Hvarifrån komma nu alla de nötkråkor, som efter vissa
tidsperioder öfversvämma norra och mellersta Europa och hvilka äro
orsakerna till dessa invasionsvandringar?
Fåglarnas existens beror på tillgången af föda, och då denna
tryter, måste ju fåglarna vandra till andra trakter, där bättre tillgång
på föda finnes. Detta är ju den vanliga tolkningen. Dock har
man på senare tider uppställt andra teorier för nötkråkans
flyttningar. Professorn dr. H. Simroth i Leipzig har i Ornithologische
Monatschrift XXXIII N:o 1 sid. 61 och följ. i en intressant
afhandling »Uber die Ziige des sibirischen Tannenhehers» ett antagande
att nötkråkans vandringar skulle stå i samband med
solfläcksperio-derna och pendulationsteorien.
Die Pendulations-Theorie von Prof. Dr. H. Simroth. Konrad Grethleins
Verlag, Leip»ig 1907.
Professor Simroth antager, att regelbundna växlingar i vårt
klimat äga rum hvart elfte år och att kottbildningen och frösättningen
hos den i Sibirien förekommande zembratallen (Pinus zembra) skulle
vara beroende häraf. Att zembratallens söta frön utgöra nötkråkans
förnämsta kost i Sibirien är ju allmänt kändt. De år, då
massbild-ning af nämnda frön äga rum, skulle enligt Prof. Simroth en
stordel nötkråkor utvandra. Detta är ju stridande mot den gängse
uppfattningen angående de fröätande fåglarnes vandringar. Man
ser till exempel vår nordiska sidensvans, som under de år
rönnbären förekomma i stor mängd i Norrland, icke företager någon
flyttning söderut, men däremot då rönnbären saknas, sidensvansar
anträffas långt ned i mellersta Tyskland. Där riklig föda finnes för
de fröätande fäglarne, där stanna de. Egendomligt är, om
nötkråkan skulle utgöra ett undantag.
Prof. Simroth uppräknar vidare de år, då nötkråkans
vandringar skulle hafva iakttagits, och angifver det sista året vara 1898.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
