Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ler ett i klimatiskt afseende exceptionellt gynnsamt år. I södra
Sverige, åtminstone i Blekinge och på Öland, är juni månad,
möjligen äfven slutet af maj, hennes fortplantningstid. Collin
uppgifver äfven juni månad som denna paddas
fortplantnings-tid på Själland. På Möen hade dock leken börjat redan i
början af maj (7:de) år 1906, åtminstone hördes då hanarnas
sirrande musik. Sannolikt pågår leken under en längre tid.
Apropå löfgrodan, så finnas äfven därom några uppgifter
i Gosselmans lilla disputation, som förtjäna räddas från
glömskan. Han säger däri: »Ett exemplar uppgifves vara påträffadt
bland hasselbuskarna vid Carlskrona stads kyrkogård på Wemmö;
Pastor Wallengren har tagit den i skogen vid Sölvesborg.»
Han tillägger efter att ha omtalat artens skånska utbredning:
»en gång sedd i Kalmar län (Doktor Witt)».
Om stinkpaddans förekomst i Blekinge m. m.
Det är kanske skäl att komplettera C. G. Westerlunds
upp-uppgift om lokal för stinkpaddan i Blekinge med hvad som
anföres af C. A. Gosselman i förut citerade skrift. I denna
uppgifves Bufo calamita, som af förf. tydligt beskrifves,
förekomma vid Mörrum och Gammalstorp i västra Blekinge enligt
H. D. J. Wallengren, som under sin ämbetstid i Trolle-Ljungby
ägnade mycken uppmärksamhet åt särskildt insektfaunan i
Blekinge. Den angifves därjämte som sällsynt samt funnen på
»fuktiga ställen».
Man skulle kunna tro, att denna paddart hade undergått
någon fysiologisk förändring sedan den tid, då den fick sitt
första speciesnamn (B. foetidus), hvaraf det svenska namnet
är en öfversättning, såvida man icke får antaga, att den tidens
anatomer, hade inficierade exemplar för sig. Det är Roesel van
Rosenhof, som i sin »Historia naturalis ranarum nostratium,
Norimbergæ 1758» omtalar denna paddas vedervärdiga lukt.
Jämförelserna äro dock så egendomliga, att man redan på den
grund har svårt att tro på deras trovärdighet. Han säger,
att lukten liknar krutrök eller genom gnidning upphettad svaf-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
