Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Svalan anländer till Köngämädalan ungefär samtidigt med
att isen på älfven bryter upp. Detta sammanhänger därmed,
att båda vårföreteelserna äga rum vid samma medeltemperatur,
bortåt + 8 grader eller kanske något tidigare. I södra Sverige
inträffar islossningen långt före svalans ankomst och vid + 2
å + 4 grader. Islossningen går alltså betydligt långsammare
mot norden än vårvärmen. H. E. Hamberg söker orsaken till
denna egendomlighet i isarnas betydliga tjocklek i Norrland,
»Va till inemot 1 meter». Isens smältning kräfver nämligen
längre tid, ju större ismassorna äro.
Ett märkligt förhållande är, att svalan håller sitt intåg i
Karesuando och Naimakka i medeltal mer än tre veckor, innan
björkskogen börjar att löfvas. Till Skåne kommer hon däremot
ej fullt en vecka före björkens (masurbjörkens?) löfsprickning.
Äfven björkens utslagning (liksom många träds och örters
blomning) går således långt saktare mot norden än vårvärmen,
d. v. s. den äger rum i öfre Norrland vid högre lufttemperatur
än i södra Sverige. Hamberg anser, att »detta måste bero på
den hastiga stigningen i temperaturen på våren, med hvilken
växternas utveckling icke hinner hålla jämna steg». Efter hvad
jag kunnat finna genom undersökningar i Torne lappmark, får
orsaken sökas på helt annat håll, nämligen i tjälens olika
mäktighet i norra och södra delarna af vårt land. Längst i norr
når tjälen en sådan tjocklek, att det kräfves långt större
värmemängder, för att marken skall kunna upptinas till det djup,
som växterna behöfva för att löfvas eller gå i blomning.
Till norra Lappland anländer hussvalan så tidigt, som
det öfverhufvudtaget är möjligt för henne att lifnära sig. På
sina häckplatser i Skåne skulle hon däremot mycket väl
kunnat finna sitt uppehälle kanske redan en månad före sin
ankomst hit.
* *
* I
I det föregående har frågan endast gällt den »form» af
Hirundo urbica, som bygger sina bon på gårdar och hus.
Uppe i fjälltrakterna finnes emellertid äfven en »ras» af samma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
