Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
213
ocli andra större byggnader af sten torde måhända utgjort
»hussvalans» första boplatser, hvarifrån hon så småningom
spridde sig till boningshusen.
I ett nyligen utkommet arbete om antikens djurvärld har
den tyske litteraturhistorikern Otto Keller samlat en mängd
uppgifter om den stora roll, svalan spelade hos antikens folk.
Redan dessa ägde en ganska noggrann kännedom om de olika
svalarterna. Den vanligaste och mest kända arten var då som
nu Hirundo urbica. Både i Grekland och Rom fick hon ostördt
bygga på tempel och andra offentliga byggnader samt på
boningshusen. I det gamla Hellas var hon Afrodites skyddsfågel
samt äfven helgad åt andra olympiska gudomligheter. Och
att hon var ytterst allmän på gårdar och hus framgår bland
annat däraf, att det gällde som ett hemligt igenkänningstecken
mellan anhängarna af de pytagoreiska lärosatserna, att de ej
tilläto svalan att häcka under taken till sina bostäder.
För att få utrönt, efter hvilka vägar Abisko-svalornas
flyttningar äga rum, skref jag i slutet af maj månad detta år till
samtliga stationsinspektorer efter Luleå—Ofotenbanan väster
om Kiruna. Af de ingångna svaren framgår, att svalor eller
svalflockar aldrig iakttagits efter järnvägen mellan Kaisepakte
och norska gränsen. Enligt meddelande från folkskollärare
J. D. Lidström i Abisko synas klippsvalorna komma och flytta
efter Abiskodalen. Det är därför rätt antagligt, att svalorna
i Abiskojokks kanjon och på Kierona hafva sina flyttningsvägar
öfver Sjangeli ut till Skjomen vid norska kusten. Om
Rautas-järvi-svalorna taga samma väg, är däremot mindre säkert. Och
de klippsvalor, Zetterstedt anträffade mellan Torneträsk och
Kurravaara, torde troligen flytta efter Torne älf.
Köngämädalen tyckes utgöra en viktig stråkväg för
Nord-norges flyttfåglar. Svan och trana draga sålunda vår och höst
i tlockar genom dalen och skjutas därunder ej sällan af
befolkningen. Kilpisjärvi-svalorna torde äfven flytta efter
Köngämädalen.
Klippsvalorna på Ropentjåkko och Hemberget i Åsele
lappmark samlas på hösten i stora flockar, hvilka på sin färd åt
Fauna och Flora 1913. Haft. 5.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
