Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
223
Någon pilgrimsfalk såg jag ännu inte till, men i samma
ögonblick jag såg den plockade jordugglan, visste jag ju, att
han inte kunde vara långt borta. På samma gång slog det
mig med häpnad, att falken bar hit sina ugglor så långt. Den
närmaste trakten var nämligen en djup skogssjö och
däromkring hög barrskog på torr och klippig grund, och det
närmaste ställe, där en jorduggla kunde häcka, låg flera kilometer
bort. Vid närmare kännedom om trakten fann jag, att falken
måste hämta flera af sina ugglor öfver 10 kilometer. Den hade
nämligen flera. Medan jag gick fram utefter branten, fann jag
på afsatserna sex stycken, naturligtvis bara en hög afplockade
fjädrar och en bit vinge eller en fot, och jag är säker på att
längre ned i bergväggen, dit jag inte kunde komma åt att se,
lågo flera. Det hela erinrade fullkomligt om jaktfalkens art
att garnera klippväggens alla afsatser och utsprång där han
bor med ripor. Här var det jordugglor alltihop. Jag såg inte
en fjäder efter något annat, förrän jag fann boet.
Det dröjde rätt länge, innan jag fann det. När jag ingen
fågel såg till, plockade jag upp knytnäfstora stenar och lät en
sådan studsa ner för branten, där det såg lämpligt ut. (Om
någon allt för sentimental djurskyddsifrare nu skulle vilja
förebrå mig, att jag med sådan stenkastning äfventyrade att råka
fågeln eller boet, vill jag bara invända, att utsikten för
fågeln att bli träffad i boet var ungefär lika stor som mina
chanser att få en meteor i hufvudet när jag ser på stjärnfall.) Det
där med stenarna lyckades ändå till slut. Pilgrimsfalken flög
plötsligt ut, skrämd af bullret, från en skrefva under mig.
Nu visste jag först ingen råd att kunna komma ned i boet,
men efter långt sökande och genom att gå ned ett stycke på
sidan i bergväggen lyckades jag finna en afsats, som förde
fram till boet. Där lågo fyra ägg och — lämninger efter två
jordugglor. Dessutom fjädrar efter en Totanus glareola och ett
par, kanske tre bläsänder. Men lämningarna af dessa senare
hade legat mycket länge och härrörde möjligen från någon
period, då inga jordugglor råkat vara på platsen. Det är att
märka, att ingen af dessa roflämningar låg i själfva boet, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
