Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
När nu emellertid jordugglorna själfva så starkt reagera
för pilgrimsfalkens närvaro, anser jag det vara det
påtagligaste bevis för, att de i honom se en regelbundet farlig fiende.
Någon dag senare kom en lappsk herde till mig med en
jorduggla, den han efter egen utsago tagit från en »Stuor
Ha-bak», som slagit ugglan midt för hans ögon och redan satt
sig med den ett stycke bort. Nu betyder visserligen »Stuor
Habak» på Tornelappska jaktfalk, således »Hierofalco gyrfalco»,
men, med kännedom om mina vänner lappparna vet jag, att
de inte ha något särskildt namn för pilgrimsfalken, som de ej
se till vintertid, utan i regel låta honom gå under samma
namn som jaktfalken. Därtill kommer, att det inte brukade
finnas jaktfalkar i den ifrågavarande terrängen, men väl
pilgrimsfalken häckade i närheten. Jag har också vid flera
jaktfalkbon, som jag undersökt, aldrig funnit fjäder efter jorduggla
utan nästan endast efter ripor.
Vid det fjärde tillfälle, då jag iakttog, att pilgrimsfalken
tagit jordugglan, fick jag det mest ojäviga bevis på, att falkens
fångst af denna fågel icke blott sker i stor skala, utan att
ugglan t. o. m. där kunde anses såsom pilgramsfalkens
hufvud-sakliga föda.
Det var i medio af Juni, som jag af en nybyggare blef
visad på en skogshöjd, i hvilken han påstod, att en »hök»
hade sitt bo i bergväggen. Naturligtvis visste jag genast hvad
det var för en »hök» eftersom dufhöken blott häckar i träd.
När jag frågade nybyggaren om, hur fågeln skrek, började han
strax härma honom, och då var pilgrimsfalken identifierad.
Jaktfalken, som i vissa åldersgrader skriker lika med
pilgrimsfalken, fanns ej häckande i trakten, det visste jag.
Emellertid gick jag uppför min höjd och letade mig genom
skogen fram mot den sidan, där branterna skulle finnas. Jag
fann dem också, det var en kilometer lång mellan 20 och 30
meter hög, tvärbrant bergvägg mot en sjö, och när jag gick
ut på ett klipputsprång för att därifrån söka se, hvar falkboet
kunde vara beläget, hvad fann jag ytterst på klippkanten —
fjädrar och lämningar efter en jorduggla.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
