- Project Runeberg -  Fauna och flora / Åttonde årgången. 1913 /
240

(1906-1936) With: Einar Lönnberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Riksmuseum, Stockholm. Från sagda institution utföras som bekart
äfven ringmärkningsförsök på fåglar för utrönande af deras fh
tt-ningsvägar m. m., och museet står i korrespondens och samarbete
med de utländska institutioner, som utöfva liknande verksamhet.

Red. af Fauna och Flora.

Ett exempel på hundintelligens.

För en del år sedan ägde jag en svart pudel, lydande d.t
betecknande namnet Murre. Han hade en specialitet, som kan
förtjäna bevaras från glömskan. Genom någon tillfällighet hade han
kommit underfund om, att om han satte tassen på en viss knapp
utanför förstugudörren, så kom någon och öppnade. Och han
begagnade sig af denna erfarenhet i stor utsträckning. Visserligen var
han van att få sitta utanför dörren och vänta, då hans husbondfolk
var borta på besök; men blef väntan för lång, så ringde han på.
Och det gick så långt, att då min son gick bort på privatlektioner
samt (med vederbörandes begifvande) medförde hunden, så
inträffade det, att personer ej blefvo insläppta, emedan man trodde, att
det var Murre som ringde. —- Ja en af mina vänner (R. E.)
-ägare till en tik —- kom en gång och sade ungefär så. »Det går
väl an att hålla andra hundar från sig, men hvad skall man göra
med din hund, som kommer och ringer på?» Äfven i en annan
gård ringde han pä till en fästmö.

En annan pudel, som efter Murres död efterträdde honom,
visade ingen tendens att ens vilja låta undervisa sig om den
elektriska ringledningens användbarhet.

K. S—11.

Ett par fynd af svenska ringfåglar.

Som förut meddelats (Fauna och Flora 1913, p. 101) har
fr. o. m. i år igångsatts systematiska studier öfver svenska fåglars
flyttningsförhållanden. De ringmärkningar, som jag härvid utfört,
koncentrerades under den gångna sommaren till Jönköpingstrakten
och Gotlands kuster. Om tvenne af mina ringfåglar hafva redan
underrättelser ingått, och jag vill därför här i största korthet lämna
ett förelöpande meddelande om dessa.

1. Nr. 2301, stare, Sturnus vulgaris. Märkt som nästunge den
7. VI. vid Kortebo (nordväst om Jönköping); skjuten af en
landt-man i Siitcl vid Heiligenhafen (Holstein) den 14. VII. Underrättelse
och ring genom prof. P. Ankel och Vogelwarte Rossitten.

2. Nr. 575, skrattmås, Länts ridibundus. Märkt som unge den
13. VII. på Rone Ytterholme vid Gotlands ostkust; skjuten den
22. IX vid Laa/zig, Misdrog på ön Wollin. Underrättelse och fot,
genom herr Lohrreder, Laatzig.

Af dessa fynd är f. n. det förstnämnda af största intresse. Den
i litteraturen vanliga uppgiften är, att starungarna, sedan de blifvit
flygga, tillsammans med de äldre fåglarna flockvis draga omkring

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Feb 8 00:19:16 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/faunaflora/1913/0256.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free