Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i trakten af häckningsplatsen och sedan, innan höstflyttningen
anträ-des, återvända till boets omedelbara närhet. (Mortensen: Biologiske
Noticer om Staaren i Naturen och Mennesket. Bd. 9, pag. 326 och
332). En gammal uppgift af Gätke, som ock finnes anförd i nya
Nåumann är den, att årsungarna skulle anträda flyttningen redan
de sista veckorna i juni och följas af nya svärmar under hela juli
månad. Sedan, säger Gät1<e, följer ett uppehåll på två månader
(observationerna gjorda på Helgoland), dä ingen enda stare synes
till, och härpå börjar de gamla fåglarnas flyttning. (Gätke: Die
Vogelwarte Helgoland. 2 Aufl. pag. 242 och nya Naumann: Bd.
IV pag. 9). Dessa iakttagelser synas äfven bekräftas af Weigolds
anteckningar från samma plats, om än tiderna ligga något senare,
från den 7 juli till den 25 augusti ungfågelssträck, som kulminerar
den 15. VII. Den egentliga höstflyttningen börjar enl. densamme
först den 23 oktober och fortgår till den 6 december. Alla dessa
sista data för 1911. (Weigoi.d: III Jahresbericht der Vogelwarte
Helgoland pag. 54 och diagrammen nr. 30 och 40). En annan
fråga är nu den, huruvida icke dessa på Helgoland observerade
års-ungar kunna vara strykande flockar från det närmaste fastlandet
likaväl som egentligen flyttande fåglar. Att årsungarna åtminstone
i slutet af juni och början af juli månad kunna vara kvar i
häck-ningsplatsernas närhet, hade jag i somras ett godt tillfälle att
iakttaga på Stora Karlsö, hvarest de där utkläckta stararna höllo
samman i flockar. På fastlandet är det ju svårare att iakttaga om någon
förskjutning söderut af ungfågelsstammen äger rum. Här få vidare
ringmärkningsförsök lämna det afgörande svaret.
Hialmar Rendahl.
Ändrade vanor hos krokodilerna i Kamerun.
Nedanstående intressanta meddelande har ingått till Red. i
bref från hr Georg Waldau, som under en mångårig vistelse i
Kamerun lärt känna detta lands fauna och äfven riktat Riksmuseet
med värdefulla samlingar från detta land.
»Jag måste för dig omtala en egendomlighet angående
krokodilerna i Memefloden, som jag tror skall intressera dig.
Hela den tid vi hade våra faktorier där uppe vid floden, d. v. s.
till 1897 och äfven 1900 var jag längre tid i Balundu, hände aldrig
att krokodilerna rörde en människa, ej heller var det invånarne
bekant, att de gjort det förr i världen. Meme är under torrtiden
mycket grund, och under våra nästan dagliga resor på floden sågo
vi på många ställen små barn ligga och leka i det grunda vattnet.
Kvinnorna i plantanfarmarna utefter floden kunde alla simma, ett
tecken att de ofta badade, och vårt folk flottade ofta oljefat utför
floden, hvarvid de mera uppehöllo sig i vattnet än i kanoterna,
men aldrig förekom, att någon oroades af krokodiler, trots att dessa
öfverallt talrikt förekommo. Vid vissa ställen utefter floden lågo
vanligen några stora bestar och solade sig, och vi sköto flere.
När jag i nov. 1911 gjorde en resa till Balundu, fick jag veta,
att sedan några år (sedan 1907 eller 1908) krokodilerna i Meme
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
