Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Huru vi funno sidensvansarne.
(Med 3 helsidesplanscher.)
Af
Paul Rosenius.
ägmästare Edv. Wibeck, som jag i somras
hade nöjet sällskapa med under några
excur-sioner i Lappland och som i tjänsteärenden
befann sig däruppe före min ankomst, tillskref
mig den 5 juni från Gellivare, att han dagen
förut sett 8 sidensvansar. Den 9 juni befann
jag mig tillsamman med honom på den plats -—• en half mil
öster om Gellivare — där han iakttagit fåglarne. Jag höll just
på att fotografera ett bo af gluttsnäppa på en rätt högt
belägen tallhed, då Wibeck gjorde mig uppmärksam på ett par
sidensvansar, som på föga mer än ett bösshålls afstånd slagit
till i toppen af en hög gran. De flögo snart nog sin väg och,
upptagna som vi voro med arbetet vid gluttboet, hunno vi
denna gång ej ägna något vidare intresse åt dem. Wibeck
hade den uppfattningen, att de ännu voro nätt och jämt parade,
enär han den 4 juni sett dem i flock, och vi begåfvo oss, i
enlighet med vår resplan, till Jukkasjärvi lappmark. På grund
af mycket ogynnsam väderlek, en påfallande fattigdom på
fågel och befolkningens — särskildt den i Sevujärvi — ytterliga
okunnighet i naturalhistorien gaf oss denna färd högst
obetydlig valuta för mödorna. I hopp att kunna reparera oturen
foro vi till Sjaunjamyrlandet, väster om Linaelfs station, men
äf-ven här skulle våra drömmar om svan och gås och blåhök gäckas
på det obarmhärtigaste. Det blef ett deprimerande fiasko och
Fauna och Flora 1913 Häft. 6. \r
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
