Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
synas dessa uppgifter vara de enda, som från botanisk
synpunkt behandlat fågelbons byggnadsmaterial. Af en
tillfällighet kom jag i våras att ägna en närmare undersökning åt bon
af t*åka (Corvus frugilegus L.). Vid råkskytte å skånska
slätten (i trakten af Skurup) fann jag i midten af maj detta år,
att å den besökta platsen ett stort antal, inemot ett tjugutal,
bon hade nedblåst från träden (ask, alm och bok), där en
koloni af denna fågelart var bofast. Vid ytlig granskning
gjorde jag den iakttagelsen, att samtliga bon hade, bortsedt
från det af grenar och kvistar bestående underlaget, uppförts af
konstant samma material nämligen rhizomstycken af kvickrot
(kvickhvete, Triticum repens L.), som i halfmeterlånga refvor
voro inflätade i hvarandra och bildade redet.
Bona hade blåst ned under den orkanartade storm, som i
början af maj rådde i södra Skåne. Vid den meteorologiska
stationen i Malmö registrerades den 5 maj, då stormen rasade
som värst, en vindhastighet af 20 meter i sekunden
(Beau-fort: 9) — och halfvuxna ungar hade därvid fallit i så stort
antal ned från träden, att de kunde korgvis uppsamlas å
marken. Att råkbon icke sällan nedblåsa från träden till skillnad
från t. ex. kråkors och skators bon, torde hafva sin grund i
deras mindre solida byggnad. Brehm anför beträffande råkan
(236), att dess bo är luckrare och dåligare byggdt än
kråkans».
Utförligast har jag funnit råkans bobyggnad beskrifven af
Westerlund (116), som därom meddelar: »Boet är byggdt af
ris och kvistar, därofvan belagdt med jord och mossa och
öf-verst bäddadt med hår, ull och grässtrån. Det är i
förhållande till fågeln litet och ej djupt, så att äggen ej skulle ligga
kvar under blåst utan att fasthållas af föräldrarne.»
Råkan häckar som bekant i parker och skogsdungar. Om
i dessa ingå träd af olika slag, uppgifves fågeln vara föga
nogräknad, när den väljer sin boplats. Enligt Sundevall (120)
tyckas företrädesvis almar utväljas, enligt Nilsson (197) almar
jämte askar. Vid mina egna iakttagelser från olika lokaler i
södra Skåne har jag emellertid funnit gamla askträd konstant
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
