Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om råkans bobyggnad.
Af
Otto Gert/.
vår faunistiska litteratur träffas endast få
uppgifter om kvaliteten af det från växtriket
stammande material, som olika fågelarter begagna
vid sin bobyggnad. Meddelandena härom äro
merendels helt summariskt affattade och hållna
i den största allmänhet. De forskare, som
ägnat frågan någon större uppmärksamhet, äro botanister, och
de iakttagelser, vi häröfver äga, finnas nedlagda i arbeten, som
mer eller mindre direkt behandla växternas spridningsbiologi.
Sålunda har Hesselman (103) gjort en bestämning af de
växtdelar, som anträffats i ett Larus-bo, och Sernander (234) har
beskrifvit materialet i ett af Kolthoff insamladt, annat bo af
fiskmås (Larus canus L.). Mest omfattande äro de
undersökningar, som föreligga af Birger. I sitt arbete öfver
Hjälmar-öarnas vegetation har Birger (23, 24) lämnat en redogörelse
för det växtmaterial, som hopbragts i bo af fisktärna (Sterna
hirundo L.), fiskmås (Larus canus L.), gräsand (Anas boschas
L.) och i trenne bon af dopping (Podiceps). Att fåglar vid
byggandet af sina bon kunna sammanföra delar af rätt många
växtarter, framgår af t. ex. Sernanders beskrifning öfver det
omnämnda fiskmåsboet, där byggnadsmaterialet visade sig
tillhöra icke mindre än 12 olika fanerogama och kryptogama
växter, och af Birgers öfver innehållet i ett doppingbo, som
var uppbyggdt af 10 kärlväxt- och mossarters delar.
Så vidt jag kunnat finna af den litteratur, jag genomgått,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
