Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ett förut icke smittskyddadt djur därigenom, att blodserum från
det förra insprutades på det senare. Det låg därför nära till
hands för Richet att pröfva sin erfarenhet om den passiva
*
immuniseringen också på möjligheten att på passiv väg
ana-fylaktisera. Han visade ock, att anafylaktisk öfverkänslighet
kunde öfverföras från ett anafylaktiskt djur till ett annat, icke
anafylaktiskt, genom injektion på det senare af blodserum från det
förra. På denna iakttagelse kunde alltså byggas metoder att pröfva
huruvida ett såsom anafylaktiskt misstänkt sjukdomstillstånd,
t. ex. hos människan, verkligen är ett sådant. För frågan om
anafylaxiens betydelse inom sjukdomsläran var gifvetvis denna
omständighet af största betydelse.
En egendomlighet hos den anafylaktiska förgiftningen är,
att dess symtom äro ungefär desamma i alla fall af anafylaxi,
hvilket gift än användts för anafylaktiserandet och oafsedt, i
viss mån, äfven djurets art. Symtomen ha alltid vissa
allmänna karaktärer med sänkning af blodtrycket och förlamning
af hjärnans högre funktioner, andnöd samt sänkt
kroppstemperatur o. s. v. En individ, som öfvervunnit en svår
anafylaktisk shock, är emellertid därefter mindre känslig, immun.
Sistnämnda tvänne förhållanden ha föranledt en mycket
omfångsrik teoretisk forskning, men äro ännu ej slutligt utredda.
Det är såsom experimentell fysiolog, som Richet har
upptäckt anafylaxiens fenomen. Om det är sant, att hvarje
principiellt ny kunskap om lifsföreteelserna närmar oss till djupare
insikt om det organiska lifvet själft, har Richet genom nu
af-handlade, fullt originella arbeten gjort sig väl förtjänt om
biologien och är därigenom värd det största erkännande.
Emellertid har anafylaxien redan pröfvats också i sin
betydelse för den praktiska medicinen. De ämnen, med hvilka
man kunnat framkalla anafylaxi, äro synnerligen många. Här
må blott nämnas olika slag af ägghvita från för individens art
främmande ursprung och till synes alldeles ogiftig, s. k.
artfrämmande äggvita, såsom blodfärgämne, mjölk, hönsägghvita,
fiskägghvita ostron, svulstceller, växtäggvita, såsom den
höfebern framkallande pollenägghvitan, bakterieextrakter o. m. a.
Fauna och Flora 1913. Haft 6.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Thu Feb 8 00:19:16 2024
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/faunaflora/1913/0301.html
