Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mest studerad af anafylaktiserande ämnen är
blodserum-ägghvitan. Närmaste anledningen härtill var en iakttagelse af
den franske läkaren Calmette Under sin vistelse i Oporto vid
pestepidemien därstädes 1899 i och för studier af pesten
inspru-tade Calmette och hans medarbetare Salimbeni på sig själfva
till skydd pestserum i repeterade doser. Efter tredje injektionen
blefvo båda dessa läkare betydligt illamående, under det att
andra personer, som behandlades med samma serum blott en
gång, likasom också de själfva vid första insprutningen, icke
på något sätt mådde illa af seruminsprutningen. Det af
Calmette använda pestserum var framställdt medelst
immunisering af häst. Detta fenomen af öfverkänslighet för hästserum
liknade i öfrigt den redan förr iakttagna öfverkänsligheten för
förnyade insprutningar af difteriserum (äfvenledes hästserum)
och föranledde den franske läkaren Arthus, som erhöll invit
därtill af Calmette, att pröfva verkan af repeterade
insprutningar af normalt hästserum, alltså af serum af icke immuniserade
hästar. 1903, d. v. s. året efter Richets upptäckt af anafylaxien,
kunde Arthus också visa, och den s. k. serumsjukan. efter
insprutningen af difteri- och pestserum o. a. sera, var ett
ana-fylaktiskt fenomen. Denna upptäckt var synnerligen viktig och
vidgade på ett utomordentligt sätt området för Richets tidigare
grundläggande upptäckt.
Med upptäckten af anafylaxien har börjats en för
sjuk-domsläran viktig forskning angående de s. k. idiosynkrasierna.
Somliga individer äro, som bekant känsliga för vissa födo- och
njutningsämnen på det sätt, att de blifva illamående af desamma,
under det att människor i allmänhet äro oberörda af samma
ämnen. Sålunda bekommer bl. a. pollenägghvitan i gräsets
pollenkorn flertalet människor ingenting, ett fåtal få däremot
höfeber. Andra tåla icke smultron utan att däraf må illa, m. fl. ex.
Ej sällsynt är mångas känslighet för vissa medikament.
Medikament, som i allmänhet verkar välgörande, fordrages ej ens
af en annan. Bland alla dessa slags idiosynkrasier äro
idiosynkrasierna mot artfrämmande ägghvita de mest intressanta. Det
synes ej oantagligt, att dessa ägghviteidiosynkrasier äro ana-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
