Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
27g
fylaktiska fenomen. Under fysiologiska förhållanden tillgår det
så, att den artfrämmande äggvita, som af människor (och
djur) upptages med födan, t. ex. kött, ägg, växtägghvita, o. s. v.
sönderdelas i mage och tarm förmedels mag- och tarmsafterna,
till enklare föreningar, peptoner, aminosyror o. s. v Dessa
enklare ägghvitekroppar sammansättas emellertid på nytt inom
den nya organismen till ägghvita af samma art som denna själf,
till artegen ägghvita. Det kan emellertid tänkas, att
tarmkanalen på grund af sjukliga förändringar, t. ex. genom ärftliga
anlag, har sådan ändrad egenskap, att den icke förmår
sönderdela visst slag af artfrämmande ägghvita utan denna
resorbe-ras såsom sådan, alltså blir icke artegen ägghvita. För sådana
tillfällen är utlösandet af anafylaxi ej blott möjlig utan
sannolik. När samma slags ägghvita på nytt införes, blir den
ana-fylaktiskt öfverkänsliga sjuk eller illamående
Inom rättsmedicinen har anafylaxien också stor betydelse.
Man kan sålunda påvisa, att t. ex. blod i gamla intorkade
blodfläckar härstamma från visst species. Om man löser upp
ägg-hvitan i dylikt blod och därmed behandlar ett försöksdjur och
senare efter ett par veckor på samma djur insprutar en ringa
dos blodägghvita från människa, så är djuret öfverkänsligt
för den händelse det gäller blod från människa. Härstammade
det intorkade blodet däremot från ett djur, t. ex. nötkreatur,
visar sig försöksdjuret vid andra insprutningen icke öfverkänsligt.
Richet har själf deltagit i arbetet angående anafylaxi för
kött och ägg. Här stå vi emellertid vid begynnelsen af
forskningen och det är för närvarande ej möjligt att uttala sig
be-stämdt i dessa frågor. Men väl kan det sägas, att Richets
upptäckt utgör det första tydligt ådagalagda och klart fattade
af hithörande fenomen och att densamma utgör en af de
nutida centralpunkterna i den medicinska, fysiologiska och
patologiska, forskningen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
