Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
träffande med dessa märkliga träd under min vistelse på ön
och jag sålunda saknade personlig erfarenhet om dem, begaf
jag mig genast dit i den glada förvissningen att nu finna den
sä efterlängtade svalkan och vederkvickelsen. Men jag hade
bedragit mig. Trots det att jag med min stora huggknif, min
ständiga följeslagare i obygden, genomstack alla ravenalor,
som jag kunde komma åt, lyckades jag ej få fram en enda
droppe vatten, och jag blef ögonblickligen öfvertygad om att
alla historier, jag hört och läst om ravenalan, voro lindrigast
sagdt humbug. Saken är emellertid mycket lätt förklarlig.
Träden växte här på en synnerligen torr, solöppen
backsluttning, alltså i en terräng, som är mycket olämplig för dem och
betydligt afviker från deras vanliga växplats. De trifvas ju,
som redan nämnts, endast på fuktiga ställen, men planteras
ofta såsom prydnadsväxter på mindre tjänliga platser, där de
dock aldrig nå sin fulla storlek och utveckling. Så var
förhållandet i här skildrade fall, och den hårda dom, jag då fällde
om mindre sanningsenliga reseskildrare, torde få anses väl
sträng. Det är att tillägga, att det icke hade fallit en droppe
regn på mer än två månader, och det är ju ganska naturligt,
att det i bladslidorna magasinerade vattnet under en så pass
lång tidrymd hunnit försvinna. Man vet ännu icke, om dessa
vattensamlingar ha någon bestämd betydelse för trädet, utan
den frågan står tills vidare öppen. Jag vill omtala, att vid de
mångfaldiga tillfällen, då jag senare på andra ställen gjort om
experimentet, har jag alltid erhållit rikligt med vatten, men
jag har aldrig behöft dricka det af den enkla anledning, att
det funnits betydligt bättre vara att tillgå i bäckar i trädens
omedelbara närhet eller bland förråden i min packning.
När de unga ravenalabladen först skjuta fram, äro de
hoprullade på så sätt, att den högra bladhalfvan är lindad
utomkring den vänstra, men allt eftersom de växa till, breda
de ut sina stora, ljusgröna skifvor. De unga bladen äro till
en början alldeles hela. men så förblifva de icke länge, utan
de sönderrifvas mycket snart af vinden och delas upp i en
mängd smalare och bredare flikar, som nå ända in till medel-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
