Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kanske funno de dock födotillgången vara för knapp för
så många munnar och sökte sig därför till andra trakter, där
de hade förhoppning om att finna ett orördt, fullt dukadt bord.
Eljest bruka de fara fram som en plundrande och härjande
in-vasionshär, uppslukande all befintlig proviant och utan att taga
hänsyn till traktens staminnevånare.
Att af de få faktiska uppgifter jag lyckats förskaffa mig,
angående dessa fåglars ankomsttider och uppträdande i öfrigt,
kunna draga några säkra slutsatser, torde knappast låta sig
göra.
Mig synes dock ganska antagligt, att sidensvansarna under
sistförflutna vinter ha anländt i tvenne olika repriser; en mindre
förtrupp i början af november, då de ju varit synliga
exempelvis i Skaraborgs län och t. o. m. så sydligt som i Skåne; den
egentliga hufvudstyrkan däremot torde först mot mediet eller
slutet af november ha dragit ut på långfärd från sitt hemvist
eller i allt fall från de längre i norr belägna landskapen.
Deras besök på Gottland synes ha varit mer tillfälligt
liksom i förbifarten; måhända drefvos de dit under sitt tåg utefter
fastlandskusten af oväder och ogynnsamma vindförhållanden.
Ett spörsmål som osökt framträder, då man tänker på dessa
vandringsfåglar och deras resor vintertid är, hvarthän de styra
kosan sedan Skandinaviska halfön genomfarits och de nått
hafskusten. Ett annat, när de tåga åter till sitt egentliga
hemvist, de ödsliga skogstrakterna i Lappland, där de åter föra
sitt individuella lif efter skarornas upplösning, och där de under
parnings- och kläckningstid äro så godt som osynliga. Hvilka
vägar färdas de månne under återtåget? Gå de åter upp genom
Skandinavien, eller taga de vägen öfver Ryssland och Finland
upp mot Torneå och Muoniotrakterna?
Egendomliga fåglar i sanning!
Deras vandringar påminna i mycket om lärnmeltågen.
Periodiskt uppträda de massvis liksom lämlarna och utvandra från
sin hemort; plundrande och härjande dra de stora skarorna
fram, ehuru ej som lämlarna till skada för människan, och ingen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
