Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
följd af människors snikenhet och dumma ödslande med
naturens tillgångar! Liksom flertalet småvadare sträckte denne
spof sin flyttning mycket långt söderut. Riksmuseum har
därför erhållit ett exemplar från Buenos Aires, skjutet 1891 af
kapt. Kullberg, men intet finnes från Nordamerika.
Den sjätte nordamerikanska fågelarten på dödslisan är den
lilla vackra Carolinapapegojan (Cotiuropsis carolinensis Lin.).
Ja, d. v. s. af den finnes eller fanns för omkring ett år sedan
omkring ett 10-tal lefvande exemplar i nordamerikanska
zoologiska trädgårdar, men dessa häcka ej, och i vildt tillstånd är
den, så vidt man vet, nu utdöd eller rättare utödd. Den fanns
dock fordom från Mexikanska viken upp till New York, Ohio,
lowa, Nebraska och västerut till mellersta Colorado och östra
Texas De sista man hört talas om i det fria, var en liten
flock på 13 fåglar, som sågos i närheten af Lake Okeechobee
i sydligaste Florida 1904.
Carolinapapegojan hade pannan, tyglarne och trakten kring
ögonen orangeröda, hufvudet för öfrigt och halsen gula, vingbukten
och handlofven orangefärgade, hela den öfriga fjäderdräkten grön.
Dessa vackra fjädrar gjorde den eftersträfvad af sådana
fjäderjägare, som sökte för snöd vinnings skull tillfredsställa damer
nas modenycker. Den var äfven omtyckt som burfågel och
fångades för detta ändamål på sådant sätt, att en korg eller
en håf sattes för utgångshålet till boet, när fåglarne voro inne.
I sydstaterna åts den också af befolkningen, och ej få af dessa
vackra fåglar ha fått vandra i grytan. I den nordligaste delen
af sitt utbredningsområde decimerades den kanske också genom
skjutning, när den besökte fruktträdgårdarne Stort afbräck
gjorde äfven skogarnes uthuggande i de mellersta och södra
staterna, ty den var en utpräglad skogsfågel. Men i klimatiskt
hänseende var den fullt härdig. Den var stannfågel öfverallt
inom sitt område och uthärdade utan svårigheter den stränga
vinterkölden och snöstorinarnes våldsamhet. Detta är ju en
biologisk egendomlighet, som man ju ej sätter i förbindelse med
sådana söderns barn, som vi vanligen tänka oss papegojorna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
