Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Smärre meddelanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
88
FAUNA OCH FLORA
Samlar sparfugglan förråd?
Kändt är ju att en hel del rofdjur, då tillfälle därtill yppar sig,
döda långt flera rof, än de för tillfället hafva användning för, och
synes motivet härtill ej så mycket vara tanke på framtida behof,
som fastmer endast ett utslag af grymhet och blodtörst.
Roffåglarna däremot bruka ju i allmänhet, äfven vid riklig
tillgång å föda, ej bemäktiga sig mera än de för tillfället orka
förtära, och är det hufvudsakligen endast vid boet hos ungarna, som
man plägar finna anhopningar af födoämnen. Det kan därför kanske
vara af intresse att relatera ett fall, då en sparfuggla befanns hafva
samlat förråd, säkerligen för att därigenom kunna möta eventualiteter,
som en sträng och snörik vinter kan föra med sig.
Den 26 nov. sistlidet ar iakttog undertecknad under en
skogsförrättning en sparfuggla, som kom flygande med något byte i
klorna och kröp in i en torrtall, i en hålighet, som synbarligen
uthackats och bebotts af P. tridactylus. Efter en stund kom hon
åter ut och blef då skjuten. Då jag hade intresse af att närmare
taga reda på, hvad fågeln haft i klorna, lät jag fälla trädet, och
befunnos då däri vara gömda-2 ex. af Sorex (traneus 8 ex. af Evotomys
rufocanus samt 2 af Evot. glareolus, hvilka alla syntes vara färska.
Förvånansvärdt är huru fågeln kunde praktisera sig in i trädet med
sitt byte i klorna, då hålöppningen endast var drygt 4 cm. i
diameter och äfven sorkens tyngd, 22 gram, syntes varit besvärande,
då fågeln under de omkr. 300 meter, jag såg den flyga, måste
hvila sig tre gånger.
Efter en flerårig mellantid af bortavaro hafva sparfugglor denna
vinter uppträdt litet hvarstädes i Västerbotten, troligen en följd af
den rikliga tillgången å sorkar och möss.
R. Gram.
I hvilka delar af Sverige uppträder myrspofven (Limosa
lapponica (L)) som häckfågel?
I »Nordens Fåglar» andra upplagan, säges om myrspofvens
förekomst i Sverige, sid. 215: »I Sverige är han funnen häckande i
Muonioniska. Enontekis och vid Kyro i Torneå Lappmark. Vid
Qvickjock skall han saknas (Kinberg)». Detta är allt! Dessvärre
vill det synas, som om dessa lokaluppgifter vore oriktiga, ty de två
första af de uppräknade orterna ligga i Finland, icke i Sverige, och
med den sistnämnda afses äfven högst sannolikt en ort i finska
Lappland. Muonioniska är nämligen det officiella namnet på finska
Muonio — svenska Muonio heter Muonionalusta — och Enontekis
är den till Karesuando gränsande socknen på finska sidan af
Muonio älf. Att därmed skulle afses Karesuando är föga troligt,
ehuru man visserligen någon gång hör en sådan benämning
användas. Hvad slutligen Kyro beträffar, är det ju möjligt att en
ort med detta namn finnes i Torneå lappmark, men då orten Kyro
i norra Kittilä (Finland) är en gammal, känd häckningsplats för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
