Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hvad bör förstås med »Mellanskarfven (Phalacrocorax carbo medius Sv. Nilsson)»?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dare framhålles, att denna lilla skärf i praktdräkt ej är så
blåsvart som den vanliga, utan stöter mera i blågrönt. Den
säges vara hemma i Holland. I detta fall är det litenheten och
den gröna färgen, som öfverensstämmer med Sv. Nilsson’s
medius. Sålunda finnas åtminstone två namn gifna åt
mellanskarf-ven före medius, och af dessa har arboreus Brehm företräde.
Huru långt denna mindre skarfforms utbredning sträcker sig
är ännu ovisst, men länderna vid Östersjön torde utgöra dess
nordgräns.1 I sydostlig riktning torde den finnas långt in i
Centralasien, åtminstone till Tien Shan-området, ty därifrån
hade jag för 10 år sedan tillfälle att förvärfva tvenne skarfvar,
som jag kunde hänföra till medius-f or men. Deras näbblängd
var 61 mm. och deras vinglängd 330 mm.
Emellertid finnas i litteraturen uppgifter om små skarfvar
af arten C. carbo äfven från ännu mera aflägsna trakter, så
att saken är ännu långt ifrån på tillfredsställande sätt utredd.
Utredningen är föröfrigt också förbunden med utomordentligt
stora svårigheter, dels emedan skarfvarna ofte föra det mest
obundna vagabondlif och infinna sig på helt oväntade ställen,
på samma gång som de, om de trifvas i en trakt, länge kunna
föra det mest exemplariskt regelbundna lif och natt efter natt
sofva på samma klippa, påle eller dylikt. Dels ligger en annan
svårighet i dessa fåglars mycket afsevärda variation framför
allt med afseende på storleken.
Huru skarfvarna stryka omkring det få vi ofta bevis på
här i vårt land, då ju dylika fåglar träffas än här än där långt
inne i landet vid sjöarna och än oftare vid kusterna. Vid
dessa senare ser man dem ju äfven om våren och i full
praktdräkt, utan att det är kändt, att de häcka någonstädes i vårt
land. Detta kringstrykande lefnadssätt föres tydligen ej blott
af den blåglänsande, stora, nordatlantiska skarfven, utan äfven
af den mindre, grönaktiga inlandsskarfven.
1 Professor A. Reichenow, Berlin, liar vänligen i bref bekräftat, att de tyska
skarfvarna äro mindre, med mycket mattare och något grönaktig glans. »Also
ganz Ihrer Angabe entsprechend».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
