Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bergfinkinvasion i Skåne vintern 1915—1916. Af Hugo Granvik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Folkfantasien har lifligt sysslat med bergfinkarnas mass-
uppträdande, och många olika åsikter därom ha framkastats.
I en synnerligen intressant artikel om krigets inverkan på
fågelvärlden har O. Helms påpekat, hurusom allmänheten ofta
vill sätta fåglarnas massuppträdande i samband med kriget,
hvilket på ett eller annat sätt skulle vara orsak härtill. Då
jag samtalat med personer om detta bergfink-spörsmål, har
också kriget blifvit betraktadt som yttersta grund till att Skåne
hemsökts af dessa millioner bergfinkar, hvilka man anser först
varit på besök i Tyskland, men omedelbart rest hem igen på
grund af de oroliga tiderna där. Emellertid ha ju de ornito-
logiska tidskrifterna i många olika artiklar meddelat, att fåg-
larna i allmänhet icke alls besväras af vare sig kanonad eller
skjutande utan t. o. m. sjunga under den värsta artillerield och
att de föga eller icke alls påverkas ens midt ute på slagfältet.
På Kullaberg hade några den uppfattningen, att det huf-
vudsakligen vore de »giftiga bombernas» gaser, som fåglarna
ej kunde fördraga eller uthärda utan fördenskull återvändt till
oss igen. Slutligen vilja andra i bergfinkmillionerna se en var-
ning från högre makter åt folket; ty liksom en gång Farao
varnades med gräshoppssvärmar, få vi nu en påminnelse i
bergfinksvärmar om att bättra oss, och göra vi icke det, kan
det hända, att vi få skarpare erinringar.
För denna fråga är det af rätt stor betydelse att veta, om
fåglarna under hela den tid, de ännu komma att vistas i Skåne,
lifnära sig på bokollon, eller om de, då det börjar tryta på
sådana,’ tillgripa andra födoämnen. Vidare är det af vikt att
fastställa, när fåglarna lämna Skåne. Jag hoppas, att längre
fram vara i tillfälle att meddela ett och annat angående dessa
spörsmål.
Till min vördade lärare Prof., d:r H. Wallengren vill jag
här uttala mitt uppriktigaste tack, emedan det är han, som
gifvit mig uppslaget till föreliggande lilla undersökning och
dessutom med lefvande intresse följt mitt arbete.
Lund, Zool. Inst. den 14 febr. 1916.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
